Kyrkans policy om samkönade äktenskap.

apostatDet har väl inte undgått någon – kyrkans nya policy om samkönade äktenskap som tillkännagavs i november 2015.

Diskussionerna har gått heta, medlemmar har gått ur kyrkan, rykten har gått om ökat antal självmord bland homosexuella ungdomar i Utah….

Ärligt talat så har jag dragit mig för att kommentera policyn. Jag har inte förstått den, men jag försöker förstå. En nära vän till mig valde i våras att lämna kyrkan på grund av policyn.

I november kom alltså en policy från kyrkan som klargjorde att samkönade äktenskap var att betrakta som avfall från kyrkan.Barn till personer som levde i samkönade relationer skulle inte heller få motta barnvälsignelsen eller dop. Samma förhållningssätt tillämpas på personer som lever i polygami. När barnen är vuxna och inte längre bor hos sina föräldrar kan barnet välja att ansluta sig till kyrkan förutsatt att barnet tar avstånd från sina föräldrars levnadssätt.

Kritiken lät inte vänta på sig. Antalet självmord bland homosexuella påstods ha ökat lavinartad. I själva verket kunde inte Utah Department of Health se någon signifikant ökning av antalet självmord sedan den nya policyn offentliggjordes.

“We monitor the numbers [of youth suicides] very closely. We review them every month,” says Teresa Brechlin, who works in the department’s violence- and injury-prevention program. “If we had seen such a huge spike, we would have been investigating it.”

Had there been any mention of the LDS Church’s policy on gays, her department “would have noted that,” Brechlin adds. “We have not seen that at all.” (Källa: Salt Lake Tribune 160129. Peggy Fletcher Stack: Suicide fears, if not actual suicides, rise in wake of Mormon same-sex policy. )

Att HBTQ-ungdomar har en stor självmordsbenägenhet är inte unikt för Utah. Även i ett sekulärt land som Sverige är antalet självmord i denna grupp hög. (Källa: DN. 090727. Självmordsförsök vanligt bland unga homosexuella.)

För dem som hade hoppats på att kyrkan skulle acceptera samkönade äktenskap är naturligtvis policyn ett stort bakslag. Det var emellertid inte oväntat. I likhet med de flesta kristna kyrkor runt om i världen betraktas äktenskap som ett heligt förbund mellan en man och en kvinna. I vår kyrka blir detta ännu mer påtagligt eftersom vi tror på eviga äktenskap där familjer binds samman i släktled.

Att betraktas som apostat låter naturligtvis inte roligt, men det har inte samma innebörd i vår kyrka som i medeltidens katolska kyrka där apostater jagades, torterades och dödades. (Källa: Wikipedia: Apostat)  Definitionen av apostat i kyrkan refererar till medlemmar i kyrkan som

1. Upprepat agerar tydligt, öppet och medvetet offentligt i opposition till kyrkan eller dess ledare. 2. Fortsätter med att lära ut något som varande kyrkans doktriner, vilket inte är kyrkans doktriner efter att det har blivit tillrättavisade av sina biskopar eller en högre auktoritet i kyrkan. 3. Fortsätter med att följa avfälliga sekters läror (såsom de som förespråkar månggifte) efter att ha blivit tillrättavisade av sina biskopar eller en högre auktoritet i kyrkan. 4. Lever i ett samkönat äktenskap. 5. Ansluter sig formellt till en annan kyrka och förespråkar dess läror.

 Min väninna, som tydligen uppfattade begreppet apostat som ett avgrundsord, reagerade på att mord inte fanns under definitionen av apostat, men att samkönade äktenskap fanns med. Mord är egentligen inte avfall, i bemärkelsen att man följer fel lära, utan där handlar det om att man begår en ondskefull handling. Avfall handlar mer om att man helt enkelt inte följer de doktriner som samfundet lär ut. Om jag skulle vara praktiserande jude t ex och plötsligt skulle tro på Jesus som Messias, så skulle jag förmodligen betraktas som apostat. Inte för att det är syndigt, utan för att det inte överensstämmer med judars syn på Jesus från Nazaret. 

För mig är alltså inte definitionen av samkönat äktenskap som avfall ett stort problem. Både månggifte och samkönade äktenskap är något som helt enkelt inte ingår i vår kyrkas doktriner. Desto svårare har jag för att barn till samkönade par inte får bli medlemmar i kyrkan. Rent praktiskt så undrar jag förstås över hur många och varför samkönade par skulle vara intresserade av att deras barn skulle bli medlem i kyrkan. Svaret är naturligtvis att kyrkan i USA är att jämföra med medlemskapet i Svenska Kyrkan i Sverige. Man behöver inte tro för att vara med, utan den sociala gemenskapen och släkttraditioner gör att man går i kyrkan. Det man tycks vara rädd för i kyrkan är att barn också används som slagträ för att föräldrar med en politisk agenda ska få igenom sina krav.

Tidigare hade jag en facebookvän vid namn Gina Colvin. Hon är feminist, HBTQ-förespråkare och allmänt kritisk till kyrkan. Anledningen till att jag tog bort henne som facebookvän var att hon kritiserade kyrkan för att de så lättvindigt lät unga män bli prästadömsbärare i kyrkan. Hon visade glatt upp bilder på sin piprökande tolvårige son som trots sin rökning tilläts bli prästadömsbärare. Det var då jag fick nog och skrev en kommentar om att jag hoppades att socialtjänst skulle besöka henne. Oavsett om man är religiös eller inte så tror jag att vi alla kan vara överens om att man inte låter sina minderåriga barn röka. För Gina var hennes son ett redskap hon använde i sin kamp, en kamp där sonen fick offras på aktivismens altare.

Mina tankar går till den vise Salomo som avgjorde en tvist mellan två prostituerade kvinnor som kämpade om samme son. När Salomo uttryckte att han skulle låta hugga barnet i två delar så att varje kvinna fick ett halvt barn var, så var det barnets mor som ropade att hon hellre avstod barnet än att det skulle dö. (1 Kung.3:16-28)

Älskar man så avstår man hellre än att skapa lidande. I en situation där ett barn skulle tvingas välja mellan sin lojalitet mot sina föräldrar och kyrkan så väljer kyrkan att ta ett steg tillbaka. Barnet ska växa upp hos sina föräldrar, utan att konfronteras med att föräldrarna på något sätt lever fel. När barnet är vuxet och kan skilja på sak och person kan också barnet välja att älska sina föräldrar villkorslöst och samtidigt anse att det är kyrkans livsstil som är den rätta.
 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Alla inlägg, Äktenskapet, Familjen, Frälsning, Kvinna/feminism, Livet som mormon, Sexualitet | 3 kommentarer

Dina misslyckanden får dig att utvecklas.

oprah

Som en del av er vet så skriver jag dikter. De flesta dikter hamnar i soporna, men några har jag sparat. En av dem handlar om den meningsfullhet som jag känner över allting som sker i mitt liv. Denna inställning har räddat mig många gånger eftersom jag inte förtvivlar helt när svårigheterna hopar sig, utan jag istället kan se hur svårigheter är en del av det liv som jag måste gå igenom för att utvecklas och förbereda mig inför evigt liv.

Det finns en mening med allt som sker
Med varje löv som faller ner
Med varje storm som sveper bort
Den sista känslan av allt hopp
Med snön som vilar mjuk och len
Med solens strålar och dess sken
Med liv som spirar, sjuder, gror
Med gröna löven som ett flor
Med gula löv och röda löv
Med bruna löv och döda löv
Det finns en mening med allt som sker
Med varje löv som faller ner.

Det är befriande att vara medlem i Jesu Kristi Kyrka. Många andra kristna kyrkor fördömer vishetsgurus som de inte betraktar som kristna. Oprah Winfrey  hör till en av dessa som kritiseras, då hon inte har en helt rumsren, kristen tro. Som mormon behöver jag inte bekymra mig om detta eftersom vi i vår kyrka kan plocka åt oss vishet från vilken trosinriktning som helst med motiveringen att det finns sanning överallt. Nyligen fick jag ta del av ett youtube-klipp där Oprah betonar hur meningsfullt allt är som sker i ens liv och där det som vi betraktar som prövningar och misslyckanden kanske inte är det, eftersom dessa erfarenheter får oss att växa som människor. Det här är ett sätt att tänka som mer och mer börjar implementeras även i mitt sinne. Jag har själv råkat ut för så många märkliga prövningar att jag känner att det måste finnas en viss mening med dessa. Det är helt enkelt så att jag måste lära mig något av mina prövningar, omvärdera vad som är viktigt i livet, bli mer tacksam för det jag har och bestämma mig för att inte gräva ner mig och oroa mig, utan finna glädje i vadhelst jag stöter på i livet. Jag kan välja lycka och glädje och jag kan välja att inte gräva ner mig i de prövningar som jag möter, utan istället avfjärma mig från dem och konstatera att jag inte kan göra mer än mitt bästa – och vara nöjd med detta. Åldern gör också mycket till. Jag har gått igenom så många provningar i mitt liv, känt ångest, rädsla och otillräcklighet. Men livet har gått vidare, problem har löst sig, sorger har omvandlats till saknad och tacksamhet och livet har gått vidare in på nya spår.

Publicerat i Alla inlägg, Tänkvärda ord och berättelser, Uppmuntran och tröst | Lämna en kommentar

Surviving Hitler: The unlikely true story of an SS solider and a jewish woman.

surviving.jpg

Agnes och Gustav Palm.

För en tid sedan läste jag äntligen ut Håkan Palms biografi över sina föräldrars liv: Surviving Hitler: The unlikely true story of an SS solider and a jewish woman.

Boken fick jag av en annan medlem i min församling och jag vet att många medlemmar i kyrkan har läst den. För den som ännu inte har läst denna biografi kan jag bara uppmana: Läs den!

Personligen känner jag min närmast ovärdig att försöka mig på att recensera denna bok, men jag vill ändå dela med mig av några tankar som boken gav mig.

Som flera av er vet så lever Håkan Palm i likhet med många andra medlemmar i vår kyrka med en judisk identitet. Hans mamma Agnes överlevde Auschwitz och kom till Sverige med de vita bussarna 1945. Här träffade hon Håkans pappa Gustav som hade varit SS soldat och kämpat mot Ryssarna för att försvara Finland. Efter deras giftermål mötte de missionärerna i Jesu Kristi Kyrka, tog emot evangeliet och blev medlemmar i kyrkan. De uppfostrade fem barn, varav en av dem är Håkan.

Det var en speciell känsla att läsa denna bok. Boken är en biografi. När man läser boken kan man inte lägga ifrån sig den och i likhet med läsningen av en roman tänka att det som står skrivet egentligen inte har hänt. Berättarna i boken, Agnes och Gustav, beskriver växelvis sitt liv från uppväxten och fram till efterkrigstiden. Det är en skakande läsning. Till skillnad från många romaner som ger svulstiga beskrivningar för att skapa effekter så utmärks beskrivningarna i denna bok av en naken realistisk enkelhet som gör att man på något sätt helt identifierar sig med berättarjaget.

Det finns flera starka scener i boken. En av dem är när Agnes beskriver resan tillsammans med föräldrarna till Auschwitz. Agnes sover i tåget och blir väckt av sin pappa som med låg röst talar om för henne att han vill ge Agnes en patriarkalisk välsignelse. Agnes hör flera av medpassagerarna som på hebreiska mumlar välsignelser när de har lagt sina händer på sina familjemedlemmars huvuden. Agnes pappa lägger sina händer på Agnes huvud och talar i välsignelsen om att han och Agnes mamma snart kommer att dödas och  möta Gud, men att de inte kommer  att lida. Han säger vidare i välsignelsen att Agnes liv däremot kommer att bli besparat. Agnes upplever en stor frid genom denna välsignelse som följer henne genom åren i förintelselägren. Genom rena underverk blir hennes liv gång på gång besparat.

Gustavs upplevelser i kriget gör att han mer och mer börjar tvivla över tanken på en uppdelning av människor där vissa är mer värda än andra. Han har hört rykten om förintelseläger, men tror i det längsta att det handlar om propaganda från motståndarsidan. Vid ett tillfälle väljer Gustav att frångå sin plikt att rapportera några bönder som gömmer undan mat för att klara sina liv. Han berättar att hans beslut känns som början på att aktivt välja godhet istället för likgiltighet och ondska.

Ett genomgående tema i boken är att livet inte är svart-vitt där tyskar är onda och judar goda. Vid ett tillfälle tröstar Agnes en av sina kvinnliga fångvaktare. Denna kvinna berättar att hon stod i begrepp att begå självmord när Agnes kommer till henne. Agnes tröstar kvinnan med att uttrycka att de båda två var oskyldiga offer i detta fruktansvärda krig, bara på olika sidor av staketet. ”Vi talade en stund om att ingen av oss kände sig som fiender och sedan diskuterade vi vad framtiden kunde ha i sitt sköte för oss.” (sid. 115) Vid ett annat tillfälle träffar Agnes på en tysk, kvinnlig civil medborgare som i förtvivlan säger till Agnes att hon inte vill att Agnes ska tro att det tyska folket stödjer det som Agnes och andra judar går igenom.

Det finns en mening som stannat kvar i mitt sinne när jag läst boken som jag känner på något sätt karaktäriserar något av det judiska. Det är när Agnes beskriver Bergen-Belsen med orden ”Dante´s Inferno måste kännas som en behaglig promenad i jämförelse med lidandet i dessa baracker.” (sid. 133) Även om människor inte gasades ihjäl i Bergen-Belsen, till skillnad mot Auschwitz, så upplever Agnes Bergen-Belsen som så mycket värre. För mig symboliserar denna mening judarnas lidande som de utstått under årtusenden och jämförelsen med Dantes klassiska verk symboliserar den bildning som är så typisk för den judiska kulturen.

När befrielsen når Bergen-Belsen hjälper Agnes till med att ge vatten till törstande medfångar. Av en händelse råkar hon trampa på en arm i ett dike. Hon tror först att mannen är död, när hon hör ett stönande. Agnes går ner på knä bredvid mannen, lyfter hans huvud och häller några droppar vatten i hans mun. På ungerska mumlar mannen ”Må Abraham, vår fader välsigna dig.” Agnes ser att mannen är döende och ropar i hans öra att de nu är befriade. Mannen nickar och svarar ”tack Gode Gud.” Han ser på Agnes och tar sitt sista andetag. Agnes sluter hans ögon så att han inte behöver stirra ut i intet i likhet med så många andra döda kroppar. (sid. 144)

Det kändes tungt att läsa boken. Den är inte fiktiv, utan en biografi. Jag känner flera av Agnes efterkommande och söndagen efter att jag läst ut boken sitter jag i samma bänkrad som en av Agnes barnbarn. Jag tittar förstulet på Agnes vackra barnbarn där hon sitter bredvid mig med sina barn och upplever en plötslig smärta vid tanken på att denna syster inte funnits om Agnes inte så mirakulöst överlevt. Det var också en känsla av smärta över den förlust mänskligheten  lidit över alla dessa människors meningslösa död.

Jag känner stor tacksamhet över att ha getts möjlighet att få läsa denna starka bok och jag är tacksam över att Agnes och Gustav delade med sig av något som måste ha varit mycket tungt för dem. Gustav var i många år tyst om sin medverkan i andra världskriget, men när president Monson offentligt hade berättat om Gustav så beslöt han sig för att bli mer öppen med sitt förflutna.

Publicerat i Alla inlägg, Filosofiska tankar, Judendom, Konstnärlig verksamhet, Kyrkans historia, Livet som mormon, Tänkvärda ord och berättelser, Uppmuntran och tröst | Lämna en kommentar

M som i underbar.

cropped-10741291_xl1.jpg

För en tid sedan så pratade jag lite med Dan, en medlem i kyrkan. Faktum är att jag ringde honom för att kolla att min tonårige son som bodde hos honom under schack-SM i Uppsala skötte sig. Både denne medlem och jag har ett barn med Aspergers syndrom, vilket gör att vi gärna delar med oss av gemensamma erfarenheter. Dan tipsade mig om en medlemsfamilj där både pappan i familjer och  flera av barnen har diagnoser. De driver en blogg där de beskriver hur det är att leva med diagnos. Eftersom det är flera medlemmar i kyrkan som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så finns det även ett slutet diskussionsforum på facebook för medlemmar i Sverige som har så kallade NPF barn.

Läs gärna munderbar blogg. Det är positivt att känna till att man har en diagnos för det ger tillåtelse att värna sina gränser, skriver författaren i senaste blogginlägget. Naturligtvis är det bra att vi känner oss själva. Det gör vi bland annat genom diagnoser, genom relationer med våra medmänniskor och genom släktforskning. Framför allt är det viktigt att känna sig trygg i att Vår Himmelske Fader känner oss och älskar oss precis som den person vi är.

https://munderbar.wordpress.com/2016/07/22/diagnosen-ger-tillatelse-att-varna-sina-granser/

Publicerat i Alla inlägg, Funktionshinder, Hjälpverksamhet, Livet som mormon, Samhällsfrågor, Uppmuntran och tröst | Lämna en kommentar

Mormonsk sharia?

tempelrekSharia eller sharīʾa (arabiska: شريعة Šarīʿah) betyder ursprungligen ”vägen till vattenkällan” eller ”lagen av Gud” och är ett begrepp inom islam som avser texter i religiösa urkunder som ligger till grund för islamisk rätt. Sharia är en idé om en gudomlig rätt, och dess tolkning fiqh utgör konkreta lagar och normer. (Källa: Wikipedia)

Finns det sharia inom mormonismen? Nej, egentligen inte. Som medlemmar i Jesu Kristi Kyrka är vi underställda landets lagar och vi tror på ett sekulärt samhälle där religion och stat är åtskilda. Men om du inte följer den civila lagen så kan det medföra religiösa konsekvenser.

En väninna till mig hade ett företag tillsammans med en annan medlem i kyrkan. Eftersom han inte fick ta lån för att investera i företaget så blev det min väninna som fick ta lånen. Efter några år började det gå riktigt dåligt för företaget. Min väninna fick då hjälp av en jurist i kyrkan som tittade igenom företagets förutsättningar. Han kom fram till att det inte fanns någon annan lösning än att sätta företaget i konkurs. När konkursen hade gått igenom stod min väninna där med de lån som hon hade tagit för att driva företaget. Hennes arbetskollega vägrade att befatta sig med skulden, trots att de drivit företaget tillsammans. Hon valde då att vända sig till kyrkans ledare. De kallade in både min väninna och hennes forna affärskollega till samtal. Det hela slutade med att kollegan fick gå med på att betala av halva lånet, i annat fall skulle han inte få behålla sin tempelrekommendation. Kollegan gav med sig och betalar nu av på lånet som min väninna fick ta.

För inte så länge sedan förnyade jag själv min tempelrekommendation. Om man har förpliktelser mot samhället eller sina medmänniskor som man inte uppfyller då får man inte förnyat sin tempelrekommendation eller kan bli av med den giltiga tempelrekommendation man har. En tempelrekommendation är viktig för en medlem i kyrkan. Den måste visas upp när man ska besöka ett tempel och utföra förordningar. Är du en aktiv, värdig medlem i kyrkan så är du berättigad till en tempelrekommendation. Begår du som medlem svåra överträdelser som kriminella handlingar, äktenskapsbrott eller samröre med organisationer som motarbetar kyrkan, så riskerar du dessutom att bli utesluten ur kyrkan.

Publicerat i Alla inlägg, Frälsning, Islam, Samhällsfrågor | Lämna en kommentar

En liten gullig antimormonvideo

En liten gullig antimormonvideo

Antimormonfilmer kan vara hur trevliga som helst, eller hur? De vill bara berätta om hur fel vi tror och att vi behöver bli frälsta. Så, vem har rätt? För oavsett vilket kristet samfund man träffar på, så säger just de attt de har rätt och alla andra har fel. Precis som Joseph Smith också sa.

Den som kommer till Mormonkyrkan upptäcker ganska så snart att allt handlar om att ha en personlig relation med Jesus Kristus som sin Herre och Frälsare. Om man studerar kyrkohistoria så ser man hur pingstväckelsen växte fram i Amerika under samma tidsperiod som Joseph Smith och man använder samma språk och uttryck. Mormonkyrkan är lika olika pingstkyrkan som pingstkyrkan är till den katolska kyrkan. Den kristna familjen är stor och har många olika samfund. Mormonkyrkan är en av dem.

Så när mormoner talar om det stora avfallet så nickar amerikanska pingstvänner igenkännande, allt medan svenska pingstvänner funderar på vad vi menar, för de kallar i Sverige ”det stora avfallet” för ”en parentes”.

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Christian_denominations

http://talkingpentecostalism.blogspot.se/2007/02/why-did-pentecostalism-begin.html?m=1

http://talkingpentecostalism.blogspot.se/2006/12/where-did-pentecostalism-come-from.html?m=1

http://talkingpentecostalism.blogspot.se/2007/01/part-2-legacy-of-edward-irving.html?m=1

http://talkingpentecostalism.blogspot.se/2007/01/part-3-holiness-movement.html?m=1

Publicerat i Alla inlägg, Avfallet, Frälsning, Joseph Smith, Kyrkans historia, kyrkor och religioner, Mission och evangelisation, Missuppfattningar, Mormoner är kristna, Profeter, profetior, Samfund, kyrkor och religioner, Teologi | Lämna en kommentar

Ditt liv har en mening

Herrey-567x347

Det finns en sak jag gör allt oftare, som möjligen är kopplad till en större medvetenhet om mitt eget åldrande. Jag tycker om att iaktta äldre människor. Jag ser på deras ansikten och försöker utröna: vilken är din historia? Jag ser in i deras ögon och undrar: vem är du?
Kanske var det en speciell erfarenhet jag hade för ett tag sedan som hjälpte mig inse hur blinda vi är ibland. Jag stod i en blomsterbutik intill en äldre herre som ville köpa ett par rosor. Medan han talar med biträdet brister han i gråt. Hon lägger armen om mannen och frågar vad som tynger honom.
”Jag vill ge dessa blommor till min fru.” Han sväljer och har svårt att få fram orden. ”Men idag var det ett år sedan hon gick bort… jag vill ha era vackraste rosor… för att lägga vid hennes grav.”
Det knöt sig i magen på mig och jag steg närmare för att också lägga min arm runt mannen.
I ett sista sorgeutbrott säger han: ”Jag vet inte hur jag ska kunna leva utan henne!”
I ett kort ögonblick, med en främmande person, blir mannen inte så främmande längre. Jag känner hans ensamhet. Jag lider i hans sorg. Jag ser honom.

Varje dag passerar de obemärkt förbi oss, personer som nått livets höst. De bär på en rik flora av kunskap och erfarenheter. Inom sig bär de på minnen, både glädjerika men ofta väldigt väldigt sorgbetyngda. Tar vi oss tid att lägga märke till det?
Det senaste året har mitt intresse för släktforskning vuxit. Jag fascineras av mina förfäders liv, de som levt innan mig. I Gamla testamentets allra sista vers står det att i framtiden ska ”fädernas hjärtan [vändas] till barnen och barnens hjärtan till deras fäder”. Är det möjligen det som håller på att hända nu? Släktforskning, människans sökan efter sina rötter, har aldrig varit så populärt.
Jag undrar varför det är så? Kan det vara för att vi ser oss själva i våra förfäder? Att när vi förstår vem de är så förstår vi mer om oss själva och varför vi är formade till dem vi är?
Men det finns något mer. När jag tänker på mina förfäder ställer jag ofta samma frågor som i mötet med äldre människor. Vilket arv lämnar de bakom sig? Vad levde de för? När ridån har gått ner och de lagt sig till sin vila, är det någon som kommer ihåg dem?

Jag läste vår familjehistoria i morse, om min farmor Elsa och mormor Ester. Med tårar i ögonen läste jag om deras äktenskap, båda med alkoholiserade män som behandlade sina hustrur allt annat än väl. Jag såg på gamla foton när de var unga. Helt plötsligt blev allt levande och jag såg dem för vem de var, tacksam för deras mod och uthållighet. Jag är här idag för att de aldrig gav upp. Deras liv hade en mening. Jag ser det. Jag hoppas bara att de själva såg det också.
Är det inte detta allt handlar om: att våra liv har en mening. Om jag får blotta mig, det är just detta som skrämmer mig mest, att när jag har skrivit sista kapitlet i livets bok, att det då ska glömmas bort i dunkelhet, att det jag gjort inte har gjort en skillnad för någon annan. Det är ingen vacker tanke, jag vet, men känner vi så borde vi nog vara tacksamma trots allt. För det hjälper oss inse att andra känner likadant. Och då har vi lättare för att se dem.


Gästkrönikör: Louis Herrey

Ditt liv har en mening

Publicerat i Alla inlägg, Filosofiska tankar, Tänkvärda ord och berättelser, Uppmuntran och tröst | Lämna en kommentar

Det är bra som det är…

spectrumFör ett par dagar sedan så skickade jag ett meddelande till en gammal arbetskamrat. Jag hade fått se en reklam för glasögon som gör att personer med färgblindhet kan se färger. Eftersom min gamla arbetskamrat var färgblind så tänkte jag att han skulle bli glad över meddelandet. Svaret jag fick gjorde mig dock förvånad.

”Hej Gunnel! Jo jag har hört talas om det, men jag lider inte av min färgblindhet så jag tänker nog inte utforska det vidare:) Tack för tipset ändå. Kram R”

Att se färger är nog något som vi som inte är färgblinda tar för givet, men tänk  att inte kunna njuta av hela färgspektrat! Jag blev faktiskt rätt förvånad och nästan arg över det svar jag fick.  Nu skickade jag länken på filmklippet som jag sett på facebook om glasögon för färgblinda så vi får väl se om R ändrar sig. Man kan ju alltid hoppas. När jag tänkte vidare på R:s reaktion som egentligen inte är så ovanlig så drog jag paralleller till evangeliet. Att ta emot evangeliet i sitt liv är som att plötsligt se alla färger. Visserligen upptäcker man som troende hela tiden nya aspekter på tron allteftersom man får nya livserfarenheter, men det är med troende ögon som man tolkar det som händer i ens liv.  Hur många människor är det inte som tackar nej till evangeliet med motiveringen att det är bra som det är? Själv är jag tacksam för att jag tog emot evangeliet som ung. Tyvärr så blir man gärna mer konservativ med åldern och därför vet jag inte om jag hade tagit emot evangeliet i  mitt liv ifall jag hade fått kunskap om det senare i livet.

Publicerat i Alla inlägg, Filosofiska tankar | Lämna en kommentar

Herren finns överallt

Vatikanen

En facebookvän som är medlem i kyrkan sedan ett tjugotal år tillbaka delade med sig av sitt vittnesbörd om hur hon känner evangeliets sanning även på andra platser och vid andra tillfällen än i samband med vår kyrka. Eftersom vi som medlemmar tror att det finns sanning överallt så ser vi inget konstigt i en upplevelse som detta.

”Jag skulle vilja dela med mig av något jag var med om i helgen.
Min man och jag var i Rom, jag som är fd katolik (döptes i vår kyrka 1995, så det var länge sedan 🙂ville av nyfikenhet besöka Vatikanen. När vi kom dit hade de precis stängt, men kyrkan var öppen. När vi står i kö för att kontrolleras för att få komma in så inser vi att det är en säkerhetskontroll av annorlunda art. Först kollas ens klädsel. Restriktionerna är precis som tempelklädseln anvisar. Alla som visade axlar, lår och byst fick snällt men bestämt gå därifrån utan att bli insläppta.
Sen kollades man för metall/vapen etc.
Först värdighet, sedan vapen 🙂

Första steget in i katedralen uppfyller mig starkt med anden och jag blir så förvånad. Hundratals turister surrar runt omkring mig och jag kan tydligt känna anden, vördnaden och medan jag brottas med att förstå hur det kommer sig att anden var såååå stark så ser jag ner på golvet (för att samla mig)
Där ser jag inskriptionen TEMPELUM VATIKANUM
Det är i grunden ett tempel, ett Herrens Hus- även om det inte aktivt agerar som det just nu.

Nere i källaren ligger Aposteln Petrus grav, något som verkligen var andligt och kraftfullt. En del av statyerna utsöndrar verklig kraft i andlighet och en del av känner av den- de flesta inte.

Något jag trodde skulle vara en ren turistattraktion fick mig att tänka, känna, justera om och förstå vikten av många saker vi (jag) som medlem tar lite föregivet.

Skyddet från vår tempelklädsel, vilken skillnad det ger oss från andra och vi borde värdesätta det högt.

Jag fick en stund att verkligen förstå Jesu mor i hennes smärta efter hans död, men också hennes fullbordan och roll på ett annat sätt.

Massa tankar
Massa känslor
Mycket att reflektera över nu i efterhand.
Herren finns överallt ❤️  ”

En annan medlem i kyrkan, en kvinna med judiska rötter, berättade i anknytning till detta vittnesbörd om sina andliga erfarenheter:

”Jag fick mitt vittnesbörd om Kristus i Den Heliga Gravens kyrka i Jerusalem. Jag hade funderat länge över huruvida Jesus verkligen var den utlovade Messias. Under rundturen fick vi gå in i den grav i kyrkan som de tror är Kristi grav. När jag stod i den vittnade den Helige Anden för mig om att Jesus verkligen är den utlovade Messias.

Den uppenbarelsen kom till mig på en plats där många visar stor vördnad, och därmed inbjuder Anden. Jag var 13 år och ännu inte medlem i kyrkan, men funderade mycket över andliga saker och hade ett öppet hjärta. Jag tror att Anden vittnar om all sanning för dem som har ett vördnadsfullt och öppet hjärta, och det finns säkert många i Vatikanen med vördnadsfulla hjärtan även om de inte ännu kan ta till sig allt. Därför är det inte konstigt om man känner Anden där, delvis på grund av den Ande man tar med sig och delvis på grund av den Ande som vittnar om de bitar av sanningen som finns där det finns goda och vördnadsfulla människor.”

 

 

 

Publicerat i Alla inlägg, Filosofiska tankar, Livet som mormon, Tänkvärda ord och berättelser, Tempel | Lämna en kommentar

Att växa upp som mormon i andra världskrigets Norge under ockupationen.

17 mai 612x340

Våra nationalistiska grannar. Är det de svårigheter som norrmän har fått gå igenom som har gjort att de  närmast håller sin nationaldag som helig?

I det ämbete som jag har i kyrkan just nu får jag bl.a. intervjua medlemmar i församlingen om deras liv och tro. Dessa intervjuer publiceras sedan på vår församlings slutna facebooksida.

En av dessa intervjuer var så intressant att jag frågade om jag även fick lägga ut den på bloggen. Det fick jag göra om jag lovade att avidentifiera denna medlem. Själv känner jag att berättelsen i sig är så viktig och berättar en historia som vi hoppas aldrig kommer att upprepas.

En av våra äldsta medlemmar i vår församling är broder R. L. Han har tillhört vår församling i Västra Frölunda i många år, men kommer ursprungligen från Oslo. Det var R´s mormor som först blev medlem i kyrkan. R. växte upp med mamma Edle som föddes 1897 och pappa Johan som var född 1895. R. föddes den 8 december 1925 och fick sin välsignelse januari 1926. Som åttaåring döptes han. Han växte upp som medlem i Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga och tillhörde Oslo gren.

När R. var 20 år hade han fått uppleva andra världskrigets verkningar i fem år. Kriget tog slut den 7 maj 1945. Fram till dess hade norrmännen levt, som R. uttrycker det, ”som fångar” i sitt eget land. Det fanns ingen mat för tyskarna tog allt som fanns. R. och andra norrmäns huvudföda var sill stekt i tran. Det fanns matkuponger att köpa lite bröd för. Det fanns aldrig någon tillgång till potatis eller mjölkprodukter. Mamma Edla köpte också svartbröd på svarta börsen. Det som räddade livet på R. och många andra norrmän var dock ”svenske soppan”. Svenska Kyrkan  hade tillåtelse att komma in i Norge under kriget och bistå med soppkök på några platser runt om i Oslo. Huvudcentret låg i Svenska kyrkans byggnad i Oslo. R. och andra norrmän gick dit med plåtburkar som påminde om burkar man har fiskbullar i och hämtade en ranson av köttsoppa eller Gyllenhammars havremust. R. berättar att Röda Korset och mormonkyrkan inte fick komma in i Norge för att hjälpa.

Svälten i Norge hade sitt pris och R. led av anemi. 1943 blev R. inkallad till arbetstjänst för att jobba för Tyskarna. När han skulle skriva in sig blev tyskarnas kommentar ”dig kan vi inte bruka för du är för liten och mager.”

Det var en stark sammanhållning mellan medlemmarna i Oslo gren. Speciellt stark blev sammanhållningen under ockupationen. Det kom tyska soldater till kyrkan som uppgav att de var medlemmar i kyrkan. Ingen visste om de verkligen var medlemmar eller om de i själva verket var spioner. Eftersom tyskarna förflyttades så ofta kom inte de tyska medlemmarna mer än en eller ett par gånger till kyrkan. Under kriget kom det 3-4 tyska medlemmar åt gången till kyrkan. Gränspresidenten ställde kravet på de tyska medlemmarna att ”kommer ni in i kyrkan får ni inte ha vapen med.” De tyska soldaterna lämnade också ifrån sig sina vapen när de gick in i kapellet. I kyrkan kunde de norska medlemmarna prata med tyskarna, men bara i kapellet. När de kom utanför kapellet gick det inte längre för då skulle de norska medlemmarna ses som förrädare. De meniga soldaterna hade det svårt, menar R. De hade norrmännen emot sig och även de egna poliserna. Dessa hade stora brickor på sig med ”polis” på. Vid en ungdomskväll blev ungdomarna i kyrkan fotograferade. R. berättar att en tysk medlem närvarade då. Vid fotograferingen tog tysken av sig sin kavaj. Förmodligen var det för att han inte ville visa att han var tysk soldat, gissar R.

Det var den 9 april 1940 som tyskarna invaderade Norge. R. minns hur flyglarmet gick mitt i natten. Det var också samma morgon som tyskarnas största slagskepp Blücher sänktes av Norrmännen. Tyskarna bosatte sig i skolorna, vilket gjorde att barn och ungdomar fick hitta andra lokaler för undervisning. Under dessa år fanns ingen kontinuerlig skolundervisning. Man använde en biograf som skollokal. Där samsades fem klasser i olika årskullar. ”Året 1943 blev alla lärarna och rektorn för Oslo Universitet arresterade och skickades som fångar i godsvagnar till slavläger i Tyskland. Där fick de vara till krigets slut maj 1945. ”

I Oslo skedde en stor genomströmning av tyska soldater, i vissa perioder fanns det fler tyskar än norrmän i Oslo. Tyskarna införde ofta undantagstillstånd. Man fick då inte gå ut mellan 18.00 på kvällen och 06.00 på morgonen. Oftast var elen avstängd. Alla norrmän var dessutom tvungna att dra för samtliga fönster i sina hem så att ingen ljusstrimma kom ut. En granne till R. hade glömt att täcka för ett fönster. Då kom en tysk soldat och sköt mot fönstret. ”Soldaten sköt genom fönstret flera gånger tills han traff lampan så det blev mörkt.”

Varje vecka kom det dödsdomar mot norrmän. R. berättar om två unga pojkar som det stod om i tidningarna. De hette Wickström och Hansteen och var ca 20 år. Wickströms bror gick i samma klass som R. Det fanns inga reella anklagelser mot dem som fick en dödsdom, utan urvalet var slumpmässigt. En broder i kyrkan som var i 20-årsåldern blev dömd till döden. Ingen visste varför. Pojken var 4-5 år äldre än R. och hette Valfjord i efternamn.

”En av mina klasskamrater Lars Mejer var jude. Hans föräldrar hade en liten tygaffär på hörnet, i samma våning hade de sin bostad. En natt var det razzia mot judar. När vi kom ut på morgenen stod det med stora bokstäver JUDE över alla fönstren. Sedan såg vi dem aldrig mera. De kom troligen till gaskamrarna i Tyskland.”

Om man vistades på en spårvagn eller en buss i Oslo så krävde tyskarna att norrmännen skulle sätta sig på sätet bredvid en tysk istället för att stå. Stod man hellre än att sitta bredvid tysken så uppfattades det som en protesthandling och man blev arresterad. Var man ute var man tvungen att bära på sig sitt pass. Det fanns identitetshandlingar även för minderåriga. När som helst kunde man bli arresterad på gatan, inkallad och visiterad in på bara kroppen. R. berättar att det fanns kvinnliga tyska soldater och tror att det var dessa som kroppsvisiterade norska kvinnor. Det verkar som om tyskarna lät norska kvinnor vara sexuellt fredade. Istället hade de en bordell för tyskar i Oslo där de använde professionella franska prostituerade.

”Man visste aldrig om man skulle leva eller dö. Att det fanns nazister, med andra ord förrädare, det kunne man aldrig riktigt förstå, men omedvetet aktade man sin tunga. Så man sa inte ett ord för mycket, det kunne kosta en livet. De norska nazisterna fruktades nästan mera än tyskarna, de förstod allt, ville de så kunne de ange oss till tyskarna på falska grunder, som i sin tur kunne avgjøre ditt livs framtid.

En morgen kl. 8 satte tyskarna upp många kulsprutor på gatorna där jag var. Plötsligt blåste en offiser i en visselpipa. Då blev alla vi som var ute arresterade. Jag blev inlåst på ett litet rum i ett hotell. När de visiterte mig fann de att jag hade hål i skosulorna då jag hade flera lager med tidningspapir. Tyskarna tog upp papir for papir, studerade dem noga för att se om jag hade några olagliga budskap med mig. I min plånbok fann dom en slagertext på engelska, det var rena katastrofen. Då blev jag noga förhört men sent på kvällen blev jag trotts allt släppt. Antaglig för att jag var liten och mager och bara 16 år. Senare fick jag høre att flera av de som blev tagna då kom till Møllergaten 19 (Polisens huvudstation) och till Viktoria Terasse (Stora byggnader nära slottet). Båda dessa ställena var plasser där Gestapo utövade mycket grov tortyr, överlevde du kom du enten till konsentrationsläger i Tyskland eller till Grini fangeleir sydväst om Oslo. Men många kom till Akershus fästning i Oslo där dom blev skutt.

Så lätt kunne man komme i en allvarlig situation fast man inget hade gjort, hade man det minste lille på sig som icke passade förhörsledarna var det lätt att få dödsdom.”

När tyskarna intog Oslo var det första de gjorde att sätta upp förbudsskyltar. ”De handlade om att vi skulle följa tyskarnas order.” Det första tyskarna gjorde var också att beslagta alla radioapparater. Norrmännen var även tvungna att lämna ifrån sig alla filtar och tält som de hade. I R´s hem fanns ett mycket fint tält. R. minns hur hans pappa var mycket ledsen över tältet när han klippte sönder det och brände tyget så att tyskarna inte skulle få tillgång till vare sig tält eller filtar från hemmet. Att gömma undan dessa saker var otänkbart för tyskarna gjorde ständigt husrannsakningar i de norska hemmen.

Under kriget fanns ingen kontakt mellan kyrkan i Oslo och resten av kyrkan. Det fick som följd att små förändringar började infinna sig. Under själva sakramentsutdelandet spelades t.ex. orgelmusik, något som inte hade gjorts innan kriget. När ett par hade vigt sig borgerligt så infördes en välsignelseakt i kapellet efteråt där paret fick knäböja framför ett altare med tända ljus. Efter kriget när missionärer kom till Oslo från USA så togs dessa förändringar bort.

Vad innebar kyrkan för medlemmarna under kriget? Kyrkan kom att representera trygghet. Var man ute så fick man inte träffas mer än tre till fyra personer. I kyrkans lokaler kunde dock alla kyrkans ungdomar samlas utan repressalier. Kyrkans möten och aktiviteter var utspridda under hela veckan. På söndagar hölls söndagsskola mellan klockan 10.30 -13.00. Sakramentsmötet hölls mellan 18.0 0-19.30. På tisdagarna hade ungdomsföreningen och scouterna möte. Under kriget kunde aldrig scouterna verka tillsammans utomhus. På onsdagar var det Hjälpföreningen, på torsdagar Prästadömet och på fredagar körsång. Vid körsången samlades alla medlemmar från 18 år och uppåt. R. berättar ett det var en fantastiskt bra kör som leddes av Ramm Arvesäter. Det kunde komma 70 personer till körövningarna.

Kyrkan kunde inte hjälpa de norska medlemmarna under kriget, men så snart kriget var över skickade kyrkan förnödenheter till kapellet i Oslo. Medlemmarna fick så mycket mat att de fick ta taxi hem med maten. Ryktet spred sig också bland de norska chaufförerna att de kunde få matkonserver om de skjutsade mormoner. Maten delades också ut bland medlemmars grannar och bestod bl.a. av konserver med kött och ananas. Några dagar senare, efter det att maten anlänt, kom också kläder som kyrkan skickat till de norska medlemmarna.

”Massor av mat från kyrkan i Salt Lake. Det var paketer med mjöl, ris, havregryn, socker, torrmjölk, kakao. Konserver med skinka, bacon, cornbeef, korv, ananas, persikor, päron, tomater, aprikoser, jordnötssmör m.m. Det var månge av varje sort till varje person. Massor som vi hade drömt om.”

Efter kriget började R. att arbeta på kontor. Han hade blivit inkallad som 19-åring till den norska militären, men ansågs för sjuk p.g.a. sin anemi. R. hade en syster som brevväxlade med en göteborgsflicka i kyrkan. Kyrkan hade ordnat så att ungdomar i kyrkan i Göteborg och Oslo brevväxlade med varandra under kriget. Vartenda brev blev öppnat av tyskarna. Ibland fick man bara halva brevet, berättar R., resten var överstryket. När R. senare frågade brevskrivaren vad hon skrivit så kunde hon inte minnas exakt vad, men R. tror inte att det skrevs något som hade varit anledning att censurera. Den göteborgska väninnan besökte R´s syster Rut i Oslo efter kriget. Med sig hade väninnan sin syster I. R. var 21 år och I. 23 år. De kom att fatta tycke för varandra. R. flyttade till Göteborg efter en kort tids brevväxling och paret gifte sig 1951. Dottern B. föddes 1952. Äktenskapet blev lyckligt, men varade inte mer än tio  år.

”Tyvärr led I. av hjärtfel, låg ofta på sjukhuset. Blev opererad 1957. Blev mycket bättre tre-fyra år, men blev allvarligt sjuk igjen, blev åter operert som misslyckades och lämnade B. och mig när B. var bara 9 år. I. hade varit en underbar och kärleksfull mamma för B.”

R. mötte sedan A. som var 16 år yngre. Tycke uppstod. ”A. är en underbar kvinna. Visserligen inte medlem i kyrkan, men har fin kontakt med många medlemmar och tar aktivt del i ”Vårat gäng”, en grupp äldre [som träffas i kyrkan. Min anm.] Varje sommar kommer ”Vårat gäng” ut till landet på matjesill och potatis, med någon form av efterrätt. A. är en aktiv person, tack vare henne firar vi nu 40-årig bröllopsdag ”med kärlek och godhet som växer mer och mer för varje år.”

Publicerat i Alla inlägg, Äktenskapet, Familjen, Hjälpverksamhet, Judendom, Kyrkans historia, Livet som mormon, Samhällsfrågor, Tänkvärda ord och berättelser | Lämna en kommentar

Några tankar som inte blev begravna.

StarMoroniBlackBG-CDen 27 juni var jag på en begravning. Det var en vän till mig i församlingen, Per,  som hastigt hade ryckts bort i förtid. Söndagen innan han dog hade jag växlat ett par ord med Per och jag minns att jag noterade att han hade förlorat i vikt. Positivt att han har förlorat i vikt, tänkte jag. Inte kunde jag då ana att han trots viktnedgången plötsligt skulle få en stroke och dö några dagar senare.

Visst blev jag ledsen när han dog. Jag ångrade att jag bara växlat ett par ord med Per söndagen innan. Hade jag vetat så hade han naturligtvis blivit hembjuden på middag efter kyrkan. Men nu var det för sent. Nästan samtidigt dog mannen till en syster i församlingen. Eftersom hennes man var en kändis så stirrade hans namn från löpsedlarna vart jag än gick. I min sorg över mina syskons öde tog jag en lång promenad med min hund ner till stan. Det var Håkan Hellström konsert och ljudet från konserten på Ullevi låg som en matta över Göteborg.

På söndagen, några dagar efter dödsfallen insåg jag att jag glömt att det denna söndag var pajsöndag i församlingen. Vi församlingsmedlemmar tar då  med oss mat som vi äter tillsammans efter mötet. Jag stod där tillsammans med den nyblivna änkan och insåg hur dumt det var att just den söndagen när hon precis förlorat sin man så glömmer jag bort att ta med mig en vegetarisk paj. Hon och jag är nämligen nästan de enda vegetarianerna i församlingen. Vi delade på en pyttebit färdigköpt ostpaj och tog varsin bit äpplekaka med vaniljsås, det enda vegetariska som stod till buds. Sorgen över att en sådan underbar person som denna syster hade förlorat sin man blandades med hacket i hjärtat över att jag glömt ta med paj. Söndagen därpå så hade jag med mig en broccoli- och ädelostpaj och gav henne. Hon blev oväntat glad. Ibland blir man varse om att livet är skört.

Det kom en hel del folk på Pers begravning. Per hade varit aktiv i baptistkyrkans sociala projekt En trappa ner och även deltagit som nattvandrare. För Per var hjälpverksamhet över tros- gränserna något självklart. Per var en enkel människa. Godhjärtad, men med svagheter precis som alla vi andra. På hans facebook-sida meddelade Örjan, en broder i kyrkan, dödsfallet. Det följdes av många kommentarer av sorg och uppskattning. Några av kommentarerna valde Örjan ut och publicerade på Pers programblad till begravningen. Örjan hade kommit upp till Per på sjukhuset när Per blev sjuk och var också den som kom att ge Per den sista välsignelsen. Det var först när Örjan gav välsignelsen som han förstod att Per skulle gå vidare och inte längre stanna kvar i detta liv.

Per

Några av de uttryck av deltagande som skrevs på Pers  facebooksida  och som fanns skrivet på hans programblad.

Per arbetade sina sista år på den judiska församlingens centra i Guldheden. Han bodde också många år inneboende hos ett äldre judiskt par. En tid innan Per dog så berättade Per att missionärerna hade kommit till det judiska paret och hjälpt till med deras trädgård. Jag hade också möjlighet för några år sedan att besöka det judiska centrat med Per som guide. När min äldsta dotter Paula var liten så försökte jag få in henne på den judiska förskolan, men fick nobben eftersom vi inte tillhörde den judiska församlingen. Nu vid besöket fick jag veta att de ändrat policy och att den som vill kan sätta sina barn i den judiska skolan. Det fanns också flera föräldrar som jag pratade med på förskolan som hade viss judisk anknytning, men annars var sekulära.

Begravningen för Per hölls i vår församling i Västra Frölunda. När jag kom fram till entrén stod bl.a. ett par män utanför dörren. Jag kände på mig att de kom från judiska församlingen och när jag hälsade på dem frågade jag ”kommer ni från judiska församlingen?” De svarade ”ja”, och jag sa till dem att vår kyrka verkligen är ”pro-pro-pro-judisk”. ”Vi vet det”, svarade en av dem. Jag berättade också för dem att det finns många medlemmar i kyrkan som har judisk bakgrund. Under begravningen tänkte jag på att där närvarade åtminstone en medlem som är judisk, en medlem med judisk morfar, ytterligare en medlem med judisk bakgrund och en judisk systermissionär.

Genom släktforskning har jag både fått kontakter med lite mer avlägsna släktingar och fått större insikt i mina egna etniska rötter. En av mina släktingar, dotter till min syssling, har precis fått resultatet av sin brors DNA-test. Det visade sig att hon är barnbarnsbarn till Maurice de Hirsch. Jag kände inte till så mycket om honom och läste på mig på Wikipedia. Maurice de Hirsch lade grunden för att judar under 1800-talet kunde emigrera till USA för att undslippa förföljelse. Tänk vad mycket en enda person har gjort för att medverka till att inte fler judar dog under andra världskriget. Nyligen läste jag en debattartikel i DN skriven av Henrik Raber om hur förföljda och trakasserade judar är idag i Sverige. (DN 160628. Henrik Raber: Judar kan inte längre leva som vanliga medborgare.) Läsningen gjorde mig verkligen bedrövad. Som Sista Dagars Helig anser jag att ett angrepp på våra judiska syskon lika mycket är ett angrepp på oss medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Förutom att flera av våra medlemmar i kyrkan har judisk bakgrund så har även vi medlemmar utstått förföljelse. Massmedia ger heller fortfarande inte en rättvisande bild av vår kyrka. Det lilla jag har gjort för att visa min solidaritet med våra judiska syskon är att sätta upp Davidsstjärna med ängeln Moroni i min profilbild på facebook. Vi blir alla drabbade av nazismens fasor. Jag har precis intervjuat en 91-årig medlem i min församling som har berättat om sin uppväxt i ockupationens Norge. Ärligt talat så visste jag inte att det var så illa som han beskrev. Ingen kunde gå säker och även medlemmar i  vår kyrkan blev avrättade.

Tack Per för att du var en så snäll och försynt person, något som jag tyvärr tog för givet. Tack för de fina samtal vi hade och för att du alltid fanns till för alla människor och inte brydde dig om de var hemlösa, baptister, judar eller ofullkomliga medlemmar i kyrkan som jag. Tack Bella för den fina CD med din mans musik  som du gav mig efter din mans död. Tack för att just jag får tillhöra den käraste och finaste församlingen jag vet.

Nedan: Barnteckningar från judiska förskolan; barnens hälsning till Per samt gåvan från judiska förskolan till Pers begravning: 25 st träd á 100 kr/st att planteras i Beer Sheva i Israel.

 

Publicerat i Alla inlägg, Ekumenik, Filosofiska tankar, Genealogi, Hjälpverksamhet, Judendom, Livet som mormon | Lämna en kommentar

Mormoner och Muslimer: en brasafton med prof. Daniel C. Peterson 19 juni 2016

SöndDanielPetersonagen den 19 juni hade vi i Västra Frölunda församling förmånen att få höra Professor Daniel C Peterson tala i ämnet mormoner och muslimer.

Jag tyckte att det var väldigt intressant att höra hur positivt inställd både Peterson och kyrkan är till  den islamiska religionen. Som en kontrast avslutades kvällen med att Peterson uttryckte sin oro över att Sverige tar emot så många flyktingar. Han varnade oss för att IS- terrorister medvetet smugglas in bland ”vanliga” flyktingar, de kommer att hålla sig till större städer i Sverige och han förutspådde att vi i Sverige kommer att få uppleva terrorattacker i vårt eget land. Det kommer inte heller att hjälpa genom att ta emot kristna flyktingar eftersom vi inte har något bevis för att de som säger sig vara kristna verkligen är det.

Islam är inte en såpass främmande religion som vi kanske tror. Vi kan se den som en kusinreligion eller en Abrahamitisk religion. I själva verket  ligger islam närmare kristendom än vad judendomen gör.

Vi dyrkar alla samme Gud. Allah är det arabiska ordet för Gud. Det finns personer som inte uppskattar islam och när de ska uttrycka att de inte tror på Allah, utan på Gud så blir det lite lustigt i översättningen till arabiska, konstaterar Peterson.

I likhet med kristendomen så tror muslimer på Skapelsen. De tror på Adam och Eva och på syndafallet. De tror att vi är här på jorden för att prövas och de tror på uppståndelsen. De tror på Gamla Testamentets profeter som David och patriarkerna och de tror även på att Jesus var en profet. Här har vi en stor skillnad mellan islam och judendom. Judarna tror att Jesus var en falsk profet.

Inom Islam tror man att Jesus var en skapelse av Gud. De tror inte att han är gudomlig och de tror inte på försoningen. Men inom islam respekteras Jesus. De tror på hans rättfärdiga lärdomar och hans mirakel. Peterson har också stött på muslimer som kritiserar när någon försöker driva med Jesus t.ex. i filmer.

Under 1800-talet var det vanligt att folk jämförde mormoner med islam. Joseph Smith talade positivt om islam . Peterson spekulerar i om det handlar lite om att min fiendes fiende måste vara min vän. Vår kyrka var som bekant inte så populär bland andra kristna kyrkor. Så redan när det inte var ”modernt” att vara positivt inställd till islam så talade man positivt om islam i vår kyrka. På kyrkans första generalkonferenser talade man i positiv anda om islam. Vi hade också en del saker gemensamt på den tiden. Förutom en extra bok (Koranen respektive Mormons bok) så var polygamin också något som vi hade gemensamt. Något som vi kanske inte tänker på är att vi i likhet med muslimer också har en postbiblisk profet.

Ordet Koran betyder ”att läsa upp högt” (to read out loud) Man kan närmast jämföra Koranen med Läran och Förbunden då bägge dessa består av en samling kronologiskt samlade uppenbarelser.

För islam gäller en rigid monoteism. Det är inte bara att man ska dyrka endast en Gud. Man ska inte heller dyrka världsliga saker som ”bilen”. Muslimer är Muhammeds efterföljare. Islam innebär underkastelse, att man överlämnar sig till Gud. För muslimer är vissa principer viktiga som att ge allmosor, fasta under Ramaden, pilgrimsfärd samt Jihad.

Vi västerlänningar rycker nog till när vi hör ordet Jihad och tänker att det handlar om terrordåd. Men Jihad handlar om att göra en ansträngning. Utbildning och att bygga upp en ekonomi är Jihad.

Koranen förbjuder självmord, familjen är viktig och genealogi är viktigt. Man ser gärna att man har rötter till Abraham.

Det finns olika sätt att tolka Koranen på. Ska man tolka vissa skriftställen i Koranen som allmängiltiga eller som något som handlar om en specifik händelse? När det talas om heliga krig i Koranen så anser Peterson att det egentligen handlar om en specifik tid då detta skrev när muslimer blev attackerade och behövde försvara sig. En annan sak är slöjan. Det var Muhammeds fruar som använde slöja. Peterson tror att de använde slöja, inte av religiösa skäl, utan för att det var fint att inte bli solbränd. Precis så var det också förr i tiden i Sverige. Var man vit så betydde det att man inte behövde vara ute och hålla på med kroppsarbete. Idag är det tvärt om, menar Peterson. Nu visar solbränna på att man inte behöver sitta inne och arbeta på ett kontor, utan kan ta semester. Eftersom Muhammeds fruar använde slöja så spred sig ”modet” bland muslimska kvinnor. Det finns ingen grund i Koranen för att använda slöja.

Vår profet Spencer W Kimball uttalade 1976 att Koranen innehåller sanningar från Gud.  Muslimer har också en positiv inställning till vår kyrka. Vid den stora Tsunamin var det flera kyrkor som ställde upp med hjälparbete mot att de fick predika sin religion. Daniel Peterson uttrycker att han känner sig stolt över att vår kyrka aldrig ställde några motkrav när vi hjälpte till. När kyrkan frågade vad befolkningen behövde så uttrycktes det ett behov av Koranen eftersom dessa förstörts i katastrofen. Vår kyrka skickade Koranen till befolkningen.

Vår kyrka har också en speciell relation till Islam eftersom kyrkan universitet har intresserat sig för islamiska skrifter och arbetar med detta på kyrkans universitet. Något som tydligen är unikt i universitetsvärlden.

Till skillnad mot bibeln eller för den del Mormons bok, så får inte Koranen översättas. Det finns översättningar till andra språk, men de anses inte riktigt vara Guds ord. Peterson läste ur Koranen på arabiska och det var en fantastisk upplevelse. Begreppet onomatopoetisk fick sig en verklig innebörd. Förutom att orden slutar på samma ljud, vilket ger en märklig effekt så fick vi höra när Peterson läste om ormen i Edens Lustgård. Det lät verkligen som om det väste om orden när det lästes och Peterson bekräftade att man riktigt kan höra ormen när man läser i detta stycke i Koranen.

Det ställdes en del frågor till Peterson efter själva föreläsningen. Vad är en Fatwa t.ex. Många västerlänningar sätter lika med tecken mellan fatwa och dödsdom, men så är det alltså inte. En lärd muslim med auktoritet en s.k. Mufti kan ge råd till muslimer i teologiska frågor. Fatwa innebär alltså bara att ge råd.

Den här kvällens brasafton filmades  av Louis Herrey. Det var glädjande att se flera personer med muslimsk bakgrund som deltog i kvällens möte.

Del 1. av Daniel Petersons föreläsning i Västra Frölunda kapell 19 juni 2016:

Del 2. av Daniel Petersons föreläsning i Västra Frölunda kapell 19 juni 2016:

För den som är intresserad av ta del av mer information om relationen mellan Mormoner och Muslimer så finns en del material utlagd på nätet.Nedan  är ett exempel på inter-faith diskussioner där Daniel C Peterson, som är professor i Islamiska studier och arabiska, deltar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Alla inlägg, Familjen, Forskning och vetenskap, Gamla Testamentet, Genealogi, Högtider och evenemang, Islam, Kyrkans historia, Missuppfattningar, Profeter, profetior, Samhällsfrågor, Utbildning | Lämna en kommentar

FAIRmormon konferensen i Kungsbacka (7)

FAIR

Vittnen till framkomsten av Mormons bok och ett sätt att se på Joseph´s översättning. Robin Jensen.

Jensen är en entusiastisk historiker som arbetar med allt skrivet material som arkiverats från  Joseph Smiths tid. Varje dag är som en julafton, säger han. Hans historieintresse fick sin start när han var på mission i Holland  1997 och berättade för invånarna om hur gamla våra tempel var. Han fick till svar att deras kyrkobyggnader var betydligt äldre. När Jensen läser om Joseph Smith får han ta del om hur mänsklig Joseph var. Han kunde förlora temperamentet, han var i slagsmål med sina bröder och han kom i argumentation med sin fru. En av Josephs samtida uttryckte att om Gud kunde arbeta genom Joseph så kunde han det med honom också.

När Joseph arbetade med framkomsten av Mormons bok så närmade han sig den både på en intellektuell och andlig nivå. Han försökte skapa ett alfabet utifrån de tecken som han såg på Mormons boks plåtar och han skickade nedskriven text till världsliga experter. Joseph fick också inspiration av siarstenar. Jensen hänvisar till Läran och Förbunden 9:8

Men se, jag säger dig, att du måste utforska det i ditt eget sinne. Sedan måste du fråga mig om det är rätt, och om det är rätt skall jag få ditt hjärta att brinna inom dig, därför skall du känna att det är rätt.

Joseph Smith byggde Sion genom att ställa frågor till Gud och det är intressant att ta del av vilka frågor han ställde, säger Jensen.  Redan 1830 började Joseph Smith korrigera bibeln och 1835 kom Joseph över gamla Egyptiska papyrusrullar. På den tiden var inte översättningar från Egyptiska så långt komna. Joseph började åter igen att försöka skapa ett alfabet utifrån de tecken som han stötte på i papyrusen.

Warren Parrish var en av Josephs skrivare vid översättningen av Abrahams bok och Jensen berättar att Parrish har skrivit om hur han satt vid Josephs sida och skrev de ord som som han tror att Joseph översatte. Går man in på Joseph Smiths paper så kan man ta del av de dokument som Parrish skrev ner. Jensen föreläsning var inte så lång, utan han föredrog att låta publiken komma med frågor om Joseph Smith.  En av de frågor som ställdes gällde Abrahams bok. Hur kan man förklara att de papyrus som återstår handlar om begravningsceremonier och inte motsvarar vad som står i Abrahams bok? Jensens svar var att han tror att Joseph Smith behövde konkreta papyrusrullar för att vara mottaglig för uppenbarelser från Gud och att dessa snarare var ett verktyg än att texten motsvarade de uppenbarelser som Joseph fick.

Robin JenRobinJensensen: The witnesses to the coming forth of the Book of Mormon and a way to look to Joseph’s translation. 

Robin Jensen is the associate managing historian and project archivist for the  Joseph Smith Papers and coedited the first two volumes in the Revelations and Translations series (published 2009 and 2011, respectively). He specializes in document and transcription analysis. In 2005 he earned an MA degree in American history from Brigham Young University, and in 2009 he earned a second MA in library and information science with an archival concentration from the University of Wisconsin–Milwaukee. He is now pursuing a PhD in history at the University of Utah. He completed training at the Institute for the Editing of Historical Documents in 2007. He has published several articles and edited documents and has presented papers at various scholarly conferences.

Mormons bok som ett andra vittne för Kristus. Daniel Peterson.

När Peterson inledde sin föreläsning talade han om Sverige som en modell för den sekulära världen. Den största faran mot tron idag är att människor blir mer och mer sekulära, menar Peterson. Vi får gå tillbaka till grundläggande frågor; finns det en Gud, är Jesus Guds gudomliga son?  Uppstod han från de döda? För den som vill läsa mer om Joseph Smith och vad de som levde i hans närhet hade att berätta om honom rekommenderar Peterson Mark McConkies bok Remembering Joseph.

20160618_193645

Det fanns många vittnen till Mormons bok och Peterson citerar några av vittnena.  Han börjar dock med att citera vittnen till den uppståndne Kristus.

20160618_200416

”När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. ”(Hebreerbrevet 12:1)

Peterson talar om religionshistorikern John Turner, en icke-medlem som förvånas över hur Kristus-centrerad Mormons bok är. Han har skrivit en bok om den mormonske Jesus.

20160618_193828

[Om] Mormons bok: ”…som innehåller ett fallet folks historia och Jesu Kristi evangelium fullhet till  icke-judarna och även till judarna” (Läran och Förbunden 20:9)

20160618_194117

Mormons bok börjar med, på titelsidan, att förklara att syftet med dess tillkomst är att övertyga jude och icke-jude att Jesus är Kristus, den evige Guden, som uppenbarar sig för alla nationer. 

20160618_194142

Peterson visar exempel på sk. kiasmer i Mormons bok, Alma kapitel 36. Kiasmer är ett sätt att upprepa vissa viktiga ord och fraser i en  A-B-C-C-B-A struktur.  

20160618_194547

[Emma Smith]: ”…hon kommenterade sin man Josephs begränsade bildning när han översatte Mormons bok, och hon var skrivare, ´Han kunde inte uttala ordet Sariah.´Och vid ett tillfälle när han översatte, där det talades om Jerusalems murar, stoppade han upp och sa, Émma, var Jerusalem omringat av murar.´När jag bekräftade för honom att så var fallet, svarade han, `Åh , jag trodde jag hade misstagit mig.´

20160618_194755

Oliver Cowdery. En av de tre vittnena till Mormons bok.

20160618_194818

”Må det glädja rätten och herrarna i juryn, min broder åklagaren på andra sidan har utmanat mig vad gäller min koppling till Joseph Smith och den gyllene bibeln. Ansvaret är lagt på mig, och jag kan inte fly undan ett svar…. Inför Gud och människor så vågar jag inte förneka vad jag har sagt, och mitt vittnesbörd innehåll och som det är skrivet och tryckt som förord till Mormons bok. Må det glädje ers höghet och gentemän i juryn, detta är vad jag säger, jag såg ängeln och hörde hans röst– hur kan jag förneka det?” (The Restored Chruch, 7th ed., p. 74-75) Uttalande av Oliver Cowdery i rättssalen.  För den som vill läsa mer om händelsen.

 

20160618_194913

Det hände på dagen när solen sken klart på himlavalvet; inte på natten när jag sov. Denna strålande budbärare från himlen klädd i vitt, stående ovanför marken, i härlighet, jag har aldrig sett något liknande, även med solen i jämförelse,…. [han] sa till oss att om vi förnekade vårt vittnesbörd så fanns ingen förlåtelse vare sig i detta eller nästa liv. Men hur kan jag förneka det — Jag vågar inte; Jag gör det inte.” (”Oliver Cowdery for the Defens” The improvement Era 46 [August 1943]: 464

20160618_194942

David Whitmer. En av de tre vittnena till Mormons bok. 

20160618_195020

…Ingen man i Missouri hade större kurage eller ärlighet än denna heroiska gamle man [David Whitmer], ´Hans ed,´sa ha, ´kunde sända en man till galgen fortare än någon annan man som jag någonsin kände.´Han fortsatte med att säga att vad han visste så hade ingen människa någonsin  ifrågasatt hans ord om något annat än att han fann Mormons bok. Han var alltid en förlorare och aldrig en vinnare genom att hålla fast vid tron på Joseph Smith. Varför skulle människor ifrågasätta hans ord om guldplåtarna, när de jämförde med allt annat, det var för honom ett mysterium.” (Lyndon W. Cook, ed., David Whitmer Interviews: A Restoration Witness (Orem, Utah: Grandin Book, 1991) 224)

20160618_195241

[David Whitmer]: Jag såg [plåtarna och andra artifakter] lika tydligt som jag ser denna säng (han stryker med handen över sängen brevid sig], och jag hörde Herrens röst, lika distinkt som jag hört något annat i mitt liv, som tillkännagav att uppteckningarna på Mormons boks plåtar var översatta genom Guds gåva och kraft. (David Whitmer interview with Orson Pratt, September 1878, in EMD, 5: 43.)

20160618_195315

[David Whitmer]”Lite tvetydigt  frågade [överste Giles] mig om det inte var möjligt att han, Mr. Whitmer, hade tagit miste och helt enkelt blivit påverkad av någon mental rubbning, eller hallucination, vilken hade lurat dem att tro att de såg gudomen, ängeln, plåtarna, Urim och Tummim och Labans svärd. Hur väl och distinkt minns jag inte på vilket sätt äldste Whitmer reste sig i sin fulla längd – lite över sex fot – och sa, med en högtidlig och impressive röst:´Nej, sir! I var inte påverkad av någon hallucination, inte heller var jag bedragen! Jag såg med dessa ögon och hörde med dessa öron! Jag vet vad jag talar om!” (Testimonies of Book of Mormon Witnesses, s. 311-312)

20160618_195422

William Smith, Joseph Smiths bror. 

20160618_195513

[William Smith]: ”Det fanns inte en enda familjemedlem som  var tillräckligt gammal för att skilja rätt från fel, men vad var det som  hade implicit förtroende i min brors påstående om hans uppenbarelse och vetskapen som han sedan fick om plåtarna. Far och mor trodde på honom; varför skulle vi barn inte göra det? Jag antar att om han hade berättat lögnaktiga historier om andra saker, så hade vi kanske tvivlat på hans ord om plåtarna, men Joseph var en sanningsenlig pojke. Att far och mor trodde på hans redogörelse och led förföljelse för den tron visar på att han var sanningsenlig. ” (Testimonies of Book of Mormon Witnesses, s. 311-312)

20160618_195541

[Katherine Smith Salisbury]: ”När hon först såg Mormons bok, så var hon övertygad om att ´utan Guds ledning så skulle inte hennes bror kunna  föra fram ett sådant verk.´… ´Jag kan vittna om Mormons boks tillkommelse´, bekräftade hon, ´och också om dess sanning, och om sanningen om det eviga evangeliet som finns däri… Många gånger när jag har läst dess heliga sidor, så har jag gråtit som ett barn, då Anden har burit vittne med min Ande om dess sanning.´ (Katherine Salisbury, “Dear Sisters,” Saints’ Herald 33 (1 May 1886): 260.)

20160618_195759[Emma Smith]: Mormons bok är av gudomlig autenticitet – Jag har inte det minsta tvivel om det. Jag är nöjd med att ingen man hade kunnat diktera skrivandet av manuskriptet om han inte var inspirerad; för då, när man agerar skrivare, så kunde din far diktera för mig timme efter timme; och när jag återvände efter måltider eller efter avbrott, så kunde han med en gång börja där han hade slutat, utan att titta på manuskriptet eller få något uppläst för sig. Detta var ett vanligt tillvägagångssätt. Det hade varit osannolikt att en lärd… (Last Testimony of Sister Emma,” 289–90.)

20160618_195830

”…man hade kunnat göra detta; och, för en person som var så okunnig och olärd som han var, så var det helt enkelt omöjligt… Plåtarna låg ofta på bordet utan något försök att dölja dem , inslagen i små bordsdukar i linne, vilket jag hade givit honom för att slå in dem. Jag kände en gång på plåtarna då de låg på borde, sökte efter deras kontur och  form. De verkade vara formbara som tjockt papper, och rasslade med ett metalliskt ljud när kanterna rördes av tummen, som någons tumme mot kanten av en bok.”                                                               (Last Testimony of Sister Emma,”289-290)

20160618_200018

[Joseph Knight Jr.]: ”Vintern 1827 [vintern 1826-1827] så hyrde han [min far] Joseph Smith. Joseph och jag arbetade och sov tillsammans. Min far sa att Joseph var den bästa hjälp han någonsin hyrt. I honom fann vi en sanningsenlig pojke. Han var omkring 21 år. Jag tror att det var i november [1826] som han tillkännagav för min far och mig att han hade haft en uppenbarelse, att en  mäktig uppenbarelse hade visat sig för honom och sagt till honom att det fanns en gyllene bok av forntida datum nergrävd, och om han skulle följa ängelns direktiv så kunde han få den. Vi fick veta detta i hemlighet… Min far och jag trodde på vad han berättade för oss. Jag tror att vi var de första [att komma till tro] efter hans fars familj [och förmodligen Martin Harris]… Till slut fick han plåtarna, och och åkte i min fars vagn och bar hem dem. ” (Joseph Knight Jr. Folder [LDS Church Archives, Church of Jesus Christ of Latter Day Saints.])

20160618_200327

”Och nu, efter de många vittnesbörd som har givits om honom är detta det allra sista vittnesbördet som vi ger om honom: Att han lever! Ty vi såg honom, ja, på Guds högra sida, och vi hörde rösten vittna om att han är Faderns Enfödde —” (Läran och Förbunden 76:22-23)

Daniel PDanielPetersoneterson: The Book of Mormon as a Second Witness for Christ  

A native of southern California, Daniel C. Peterson received a bachelor’s degree in Greek and philosophy from Brigham Young University (BYU) and, after several years of study in Jerusalem and Cairo, earned his Ph.D. in Near Eastern Languages and Cultures from the University of California at Los Angeles (UCLA). Dr. Peterson is a professor of Islamic Studies and Arabic at BYU, where he has taught Arabic language and literature at all levels, Islamic philosophy, Islamic culture and civilization, Islamic religion, the Qur’an, the introductory and senior “capstone” courses for Middle Eastern Studies majors, and various other occasional specialized classes. He is the author of several books and numerous articles on Islamic and Latter-day Saint topics–including a biography entitled Muhammad: Prophet of God (Eerdmans, 2007)—and has lectured across the United States, in Europe, Australia, and New Zealand, and at various Islamic universities in the Near East and Asia. He served in the Switzerland Zürich Mission (1972-1974), and, for approximately eight years, on the Gospel Doctrine writing committee for The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints. He also presided for a time as the bishop of a singles ward adjacent to Utah Valley University. Dr. Peterson is married to the former Deborah Stephens, of Lakewood, Colorado, and they are the parents of three sons.

 

 

 

Publicerat i Alla inlägg, Äktenskapet, Forskning och vetenskap, Frälsning, Gamla Testamentet, Joseph Smith, Kvinna/feminism, Kyrkan utvecklas, Kyrkans historia, L&F, KP, Media, Mormons bok, Profeter, profetior, Samhällsfrågor, Sexualitet, Tempel, Utbildning | Lämna en kommentar

FAIRmormon konferensen i Kungsbacka (6)

 

FAIRBlacks in the Scriptures. Marvin Perkins

Perkins är omvänd till evangeliet och berättar att han arbetar för att föra människor till Kristus. Som afro-amerikan har han speciellt intresserat sig för kyrkan och de svartas bann som gjorde att de inte fick tillgång till prästadömet. Han menar att kyrkan har agerat rasistiskt i en tid som präglades av rasism. Kyrkans bann har varit ett misstag grundat på fördomar. När det i skrifterna, Gamla Testamentet och Mormons bok, talas om svart, svart hud et.c. så är detta ett idiom för dikotomin ont och gott eller att man är missmodig och handlar inte alls om människors hudfärg. Han ger exempel på hur man i Mormons bok fick fråga en person om han eller hon var lamanit, vilket inte hade behövts om personen hade utmärkt sig genom sin hudfärg. Det kända skriftstället i Mormons bok där alla människor omtalas vara lika värda oavsett kön, om de är svarta eller vita, jude eller grek handlar i själva verket inte om hudfärg utan om personliga egenskaper. Perkins visar på skriftställen i Läran och Förbunden där alla människor som har tagit emot Kristus och följer honom också kan vara prästadömsbärare.  Han anser också att det inte finns svarta eller vita människor. Vi är alla till 99% lika och vi är alla bruna i olika grad. Uppdelningen av människor i hudfärg är en sentida konstruktion som kommer från  tysken Blumenbach. För den som är intresserad av att lära mer finns hemsida Blacks in the scriptures.

20160618_171601

Lite reklam för hemsidan Black in the scriptures

20160618_172021

Frälsningsplanen: ”Detta är mitt verk och min härlighet – att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan. (Läran och Förbunden; Moses 1:39) Bilden visar det kretslopp vi lever i: Levde med Gud som andevarelser, Vår Himmelske Fader presenterade en [frälsnings-] plan, de som valde planen fick kroppar, bli prövad och accepterad av Jesus Kristus, Prästadömets makt och myndighet.

20160618_172202

Just därför att de leder mitt folk vilse när de säger: ”Allt står väl till”, trots att allt inte står väl till, och eftersom de, när någon bygger en mur, bestryker den med vit kalk,”  (Hesekiel 13:10) [Perkins talar om att kyrkan byggde upp murar mot svarta till följd av falska premisser om de svartas förbannelse.]

20160618_172246

1852 [året då svarta inte längre fick tillgång till prästadömet i kyrkan][De som föddes ner som svarta på jorden ansågs ha varit] passiva i förexistensen [då vi skulle välja för- eller emot frälsningsplanen.] Förbannelse, Kains säd, Satans representanter på jorden, obetydliga, ohyfsade, lata och frånstötande för andra, skulle inte få prästadömet i detta liv. 

20160618_172314

…. Svart hudfärg är en markör för ovärdighet. De som gifte sig med dem skulle ögonblickligen dödas. Det var tid för alla utom för dig. ”…dessa var utdrivna ur synagogorna ….Därför  fick de inte komma in i deras synagogor för att tillbe Gud, utan ansågs som orena.” (Alma 32:2,3)

20160618_172558

1852-1978. [Några av de murar som byggdes upp handlar om fördomar som byggdes upp om varför svarta inte fick tillgång till prästadömet. Några exempel är:]  Endast leviterna gavs prästadömet i Gamla Testamentet. En del saker är mysterier där Gud uppenbarar i Sin tid. De svarta var bara inte redo. Undvik bara svarta. Vi predikar inte för dem. Bara för att det var uppenbarat för profeten så vet vi inte varför. Det var så Herren ville ha det. Orsakerna är kända av Gud, men ännu inte uppenbarade för människan.  Restriktionerna är fortfarande verksamma.  

20160618_172852

Johann Friedrich Blumenbach 1775 [Det var han som införde uppdelningen i raser.]

20160618_172928

Två typer av melanin i mänskligt hår och hud. 

20160618_173101

Hudfärg karta över världens befolkning. [Perkins noterar att Jesus levde i ett område med mörkare hudfärg.]

20160618_173434

Idiom. En konstruktion eller uttryck i ett språk vilkas delar överensstämmer med delar av ett annat språk, men vars hela struktur eller innebörd inte matchar på samma sätt i det andra språket. [Perkins gav exempel på det svenska uttrycket ”Det ligger en hund begraven.” I den engelskspråkiga världen så förstår man inte innebörden av det uttrycket. Där hade man sagt  There is something fishy about this.]

20160618_173445

”Detta behöver inte mena vad du tror att det betyder. Det betyder något helt annorlunda i en annan kultur eller språk.”

20160618_173545

Allmänt accepterade synsätt (människofilosofier) —– Verklig doktrin (Skrifterna/Guds ord)

20160618_173720

[Perkins visar exempel på ord som kan betyda flera olika saker.]

black1

Förbannelse; En seperation från Gud. 

20160618_173728

Om vi hänvisar till Adam:  ”Därför lät jag, Herren Gud, driva ut honom ur Edens lustgård, från min närhet, på grund av hans överträdelse, varigenom han blev andligen död, vilket är den första döden, ja, samma död som den sista döden, som är andlig och som kommer att uttalas över de ogudaktiga när jag säger: Gå bort, ni förbannade!”(Läran och Förbunden 29:41)

 

20160618_174249

”Inför dem grips folken av ångest, alla ansikten skiftar färg.” (Joel  2:6) [I den engelska versionen står det att ansiktena ska samla svärta] Idiomet betyder ”gloom” [ vilket i sin tur på svenska blir översatt till  mörker, svårmod, dysterhet, förstämning.]

20160618_174329

”Tom, tömd, förödd! Modlösa hjärtan,
vacklande knän! Darrande höfter överallt! Alla ansikten är blossande röda.” (Nahum 2:10) [ I den engelska översättningen är ”blossande röda” översatt med ”samla svärta”.]

black6

”Jag är förkrossad därför att dottern mitt folk har krossats. Jag sörjer, förfäran har gripit mig.” (Jeremia 8:21) [I den engelska översättningen står det ”jag är svart”]

black7

”Juda sörjer, dess portar tynar bort, de lutar sig sörjande mot jorden, och ett klagorop stiger upp från Jerusalem.” (Jeremia 14:2) [I den engelska översättningen står det att de är ”black” d.v.s. svarta] Det är förklarat som ordet ”dejected” som på svenska översätts med  orden ”bedrövad”, ”nedstämd”. 

black10

”Min hud har blivit svart och faller av mig, mina ben brinner av hetta.” (Job 30:30)

black11

Vår hud är glödande som en ugn, febersjuk av hunger. (Klagovisorna 5:10) På engelska lyder texten ”Vår hud var svart som en ugn…”

black14

”Och han hade låtit förbannelsen komma över dem, ja, en svår förbannelse för deras ondskas skull. Ty se, de hade förhärdat sina hjärtan mot honom så att de hade blivit som flinta. Och eftersom de var vita och mycket fagra och behagfulla lät Herren Gud dem få en mörk hud, för att de inte skulle vara tilltalande för mitt folk.” ( Mormons bok; 2 Nephi 5:21)

black15

”Och då skall de glädjas, ty de skall veta att detta är en välsignelse till dem av Guds hand. Och deras förmörkande fjäll skall börja falla från deras ögon, och det skall inte gå många släktled bland dem förrän de är ett rent och behagligt folk.” (Mormons bok: 2 Nephi 30:6)

black16”O, mina bröder, jag fruktar att såvida ni inte omvänder er från era synder kommer deras hud att vara vitare än er då ni med dem förs fram inför Guds tron.” ( Mormons bok; Jakob 3:8)

black17

”Och deras förbannelse togs ifrån dem och deras hud blev vit liksom nephiternas.” (Mormons bok: 3 Nephi 2:15)

black21

”Och amliciterna skilde sig från nephiterna, ty de hade märkt sig med rött i pannan på samma sätt som lamaniterna. Men de hade inte rakat huvudena som lamaniterna.Se, lamaniternas huvuden var rakade och de var nakna, så när som på skinnet som var fäst om deras höfter, och även deras rustning som var fäst om dem, och deras bågar och deras pilar och deras stenar och deras slungor och så vidare. Och lamaniternas hud var mörk enligt det märke som sattes på deras fäder, vilket var en förbannelse över dem på grund av deras överträdelser och deras upproriskhet mot sina bröder, vilka var Nephi, Jakob och Josef och Sam, vilka var rättfärdiga och heliga män.” (Mormons bok: Alma 3:4-6)

black22

”Och när det blev kväll gick Laman till vakterna som var satta över nephiterna, och se, när de såg honom komma anropade de honom, men han sade: Frukta inte, se, jag är lamanit. Se, vi har flytt från nephiterna, och de sover, och se, vi har tagit en del av deras vin och har det med oss.” (Mormons bok: Alma 55:8-9) [Det här skriftstället visar, enligt Perkins , på att det inte bokstavligt kunde röra sig om svart hudfärg, för då hade Laman inte behövt säga att han var lamanit, det hade vakterna i så fall sett]

black25

”Ty inget av denna ondska kommer från Herren, ty han gör det som är gott bland människobarnen. Och han gör inget som inte är tydligt för människobarnen. Och han inbjuder dem alla att komma till honom och ta del av hans godhet. Och han avvisar ingen som kommer till honom, varken svart eller vit, träl eller fri, man eller kvinna. Och han kommer ihåg hedningen, och alla är lika inför Gud, både jude och icke-jude.” (Mormons bok; 2 Nephi 26:33) [Enligt Perkins så handlar alltså inte ”svart eller vit” om hudfärg, utan om inre andliga kvaliteter.]

20160618_175658

”Och denna återställelse skall komma till alla, både gammal och ung, både träl och fri, både man och kvinna, både ond och rättfärdig, och inte så mycket som ett hårstrå på deras huvud skall gå förlorat, utan allt skall återställas till sin fullkomliga form sådan den nu är, eller till kroppen, och alla skall föras fram och ställas framför skranket inför Kristus, Sonen, och Gud, Fadern, och den Helige Anden, som är en enda evig Gud, för att dömas efter sina gärningar, vare sig de är goda eller de är onda.” (Alma 11:44) Jämför med: ”Och på så sätt avvisade de under sina gynnsamma omständigheter ingen som var naken eller som var hungrig eller som var törstig eller som var sjuk eller som inte hade fått näring. Och deras hjärtan var inte begivna på rikedomar varför de var frikostiga mot alla, både gammal och ung, både träl och fri, både man och kvinna, såväl utanför kyrkan som inom kyrkan, och de hade inte anseende till person när det gällde de behövande.” (Alma 1:30)  [Perkins jämför 2 Nephi 26:33 där det står svart eller vit med Alma 11:44 där det står ond och rättfärdig och menar att svart och vit alltså handlar om inre kvalitéer, inte om bokstavlig hudfärg. I Alma 11:44 kan man notera att svart eller vit/ond eller God inte finns med, men övriga kriterier som träl och fri, man och kvinna.

20160618_175804

Afroamerikaner blev ordinerade till prästadömet på 1800- och 1900-talet.

20160618_175840

Vad är det som kvalificerar en person för prästadömet: ”Och tro, hopp, kärlek och barmhärtighet, med blicken endast fäst på Guds ära, dugliggör honom till detta verk.” (Läran och Förbunden 4:5)

black32

Direkt uppenbarelse om vem man ska ge prästadömet: ”Och nu ger jag dig denna kallelse och befallning rörande alla människor, så att alla som kommer inför mina tjänare Sidney Rigdon och Joseph Smith den yngre och anammar denna kallelse och befallning skall ordineras och sändas ut att predika det eviga evangeliet bland nationerna…”( Läran och Förbunden 36:4-5)

20160618_180017

Tydliga direktiv om prästadömet repeterat: ”Och vidare: Sannerligen säger jag er: De som har en önskan i sitt hjärta att i ödmjukhet mana syndare till omvändelse, låt dem ordineras till denna myndighet…” (Läran och Förbunden 63:57)

black35

Sammanfattning: 1: Ras samt Svart och Vit terminologi – 1775 2. Svart och vit hud i skrifterna refererar till människans andliga synd, inte bokstavlig hudfärg. 3. Hur hudfärg förändras – Ett tecken på Guds kärlek [d.v.s. att Gud låter vår hudfärg anpassas efter solljuset.] 4. Idiom och dess användning i skrifterna. 5. En förbannelse är en separation från Gud, hans vägar eller hans handlingssätt.

20160618_180128

Allt detta bekräftades den 6 december 2013 [på kyrkans officiella hemsida under ämnet] Ras och prästadömet.

 

MarvinMarvin Perkins: Blacks in the Scriptures

Marvin Perkins of Los Angeles, California, is a 17-year convert to the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints. He came to the Church after searching every religion he could find, for more than five years, in search of what he called “the real church.” Born and raised in Niagara Falls, New York, just 90 miles west of Palmyra, he had never heard of the Church. When one of his business associates wanted to come out to see him perform, this desire set off the missionary experience that would lead to his baptism into the Church three months later. Marvin currently serves as co-chair for Genesis Public Affairs; his former service includes: Director of African-American Relations, Southern California Public Affairs Council; Mission Leader; Gospel Doctrine Teacher; Seminary Teacher; Ward Mission Leader; Executive Secretary to the Bishop; Elders Quorum Presidency

Publicerat i Alla inlägg, Arkeologi, Äktenskapet, Forskning och vetenskap, Frälsning, Funktionshinder, Gamla Testamentet, Joseph Smith, L&F, KP, Missuppfattningar, Mormons bok, Profeter, profetior, Samhällsfrågor, Sexualitet, Utbildning | 2 kommentarer

FAIRmormon konferensen i Kungsbacka (5)

FAIRThis is a Woman´s Church. Sharon Eubank

1842 bildades kvinnornas förening Hjälpföreningen i kyrkan.  Det blev ett startskott för kvinnors återställelse. Suffragettrörelsen startade 1848. Eubank visar en bild på suffragetrörelsen i Göteborg. Vi började som intelligenser i förexistensen. Vi fick fysiska attribut och andliga gåvor. Vi kan be och vi kan få av våra Himmelska Föräldrar. Vi är här på jorden för att bygga enhet oss människor emellan. I andra kristna kyrkor lastas Eva för syndafallet i Edens lustgård. I vår kyrka tror vi annorlunda. Eva var inte problemet och syndafallet var inte en tragedi. Det fanns en mening med fallet och det är att vi kan välja mellan motsatser; mellan gott och ont. Mannen råder inte över kvinnan, utan vår teologi säger att mannen råder med kvinnan. Vi är jämlika partners. Som chef för kyrkans  humanitära del så kan Eubank se orättvisor där fattigdom och  korruption råder och där män blir skjutna och kvinnor lämnas ensamma med sina barn.  Det är ofta kvinnor som får ta det största ansvaret vid  krig och nöd. Vid ett tillfälle uttryckte en afrikansk syster orden ”Detta är kvinnans kyrka.” Denna afrikanska syster menade på att som kvinnor blev de undervisade i Hjälpföreningen och männen blev undervisade i Prästadömet att skydda sin familj och att de inte fick slå sina kvinnor. Eubank upplever just att återställelsen för kvinnor fick ett startskott när Hjälpföreningen startade. Efter det har kvinnorörelsen fått allt större inflytande vilket startade med suffragettrörelsen. Utah var en av de första stater i världen där kvinnlig rösträtt infördes. Herren kommer att uppenbara fler sanningar som kommer att ge mer  inflytande för kvinnorna. Vi har som män och kvinnor olika uppgifter. Mannens uppgift är att presidera och kvinnans uppgift är att gå framåt (thrive). 2011 gav Hjälpföreningen ut boken Daughters of my Kingdom. Det är en historisk bok om hur det är att vara kvinna i kyrkan. Eubank frågar publiken om hur många av oss som läst boken. Hon ser boken som en del av kvinnans frigörelse och utveckling och uppmanar oss att läsa den. Eubanks citerar också äldste Nelson som uttrycker att vi behöver kvinnor som kan undervisa och få tillgång till Guds kraft. Hon avslutar med att hänvisa till en artikel på FAIR som heter The two trees som handlar om kvinnans roll och utveckling.

Som en personlig reflektion känner jag att Eubanks tal var starkt och vittnade om hennes tro på att vi kanske en dag kommer att få ta del av prästadömet då vi är del av en kyrka som befinner sig i en process av fortlöpande återställelse.

20160618_161447

20160618_161750

Suffragettrörelsen i Göteborg. Den kvinnliga frigörelsen startade med Hjälpföreningen.

20160618_163515

[Joseph Smiths starka tal inför bildandet av Hjälpföreningen ] ” Jag ger er nu nycklarna i Guds namn, och denna förening ska glädjas och kunskap och intelligens ska flyta ner från denna tid – detta är början för bättre dagar för detta samhället.” Joseph Smith, 1842

SharonEubankSharon Eubank: This is a Woman’s Church

 Sharon Eubank is the current director of LDS Charities, the humanitarian arm of the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints. The program is known for offering relief goods, health services and emergency assistance in developing countries. Prior to becoming the director of LDS Charities, Eubank was a member of the Relief Society General Board, which served over 4 million women in 28,000 branches in 169 countries.

Publicerat i Alla inlägg, Arkeologi, Äktenskapet, Familjen, Forskning och vetenskap, Frälsning, Gamla Testamentet, Hjälpverksamhet, Joseph Smith, Kvinna/feminism, Kyrkan utvecklas, Kyrkans historia, L&F, KP, Media, Missuppfattningar, Mormons bok, Offentligt arbete, Profeter, profetior, Samhällsfrågor, Sexualitet, Tempel, Utbildning | Lämna en kommentar

FAIRmormon konferensen i Kungsbacka (4)

FAIRDNA och Mormons bok. Ugo Perego

Perego  är genetiker och har på sin fritid forskat om DNA och Mormons bok. Man kan bl.a. läsa vad han skrivit på  Mormoninterpreter. 

Han börjar med att uttala att ”Frånvaron av bevis inte är samma sak som bevis på frånvaro.”  Bara för att man inte funnit bevis så betyder det inte att det inte finns.

Judiskt DNA betyder vanligtvis haplogrupp R. Det finns amerikanska urinvånare med haplogrupp R, men forskare tror att det har tillkommit efter 1492 då Columbus kom till Amerika. Svaret är att vi egentligen inte vet. Det sker en mutation av DNA på 5000 år. Både Mormons bok (ca 400 fKr- 600 eKr) och Columbus ryms inom det spannet.

Generellt är DNA ett svagt redskap för att avgöra om Mormons bok är sann eller ej. Amerika är stort. Perego visar en karta på Amerika sett ur liggande perspektiv. Han pekar på att Amerika är 15 000 + km från nord- till sydspets. Det är en längre sträcka än den mellan Europa och Japan.

När vi talar om Mormons bok så måste vi ha klart för oss att det handlar om en begränsad historia och ett begränsat antal människor. Vi talar om kanske 30-50 personers genetiska påverkan på miljoner människor.  I Mormons bok talas det om ”perfekt kunskap om språket.” Detta visar, enligt Perego på att det har funnits flera språk under Mormons boks tid.

Och han var så lärd att han hade fullkomlig kunskap om folkets språk. Därför kunde han smickra mycket och tala mycket kraftfullt, med djävulens makt. (Mormons bok; Jakob 7:4)

Perego berättar att det finns större skillnader i DNA inom olika grupper än mellan grupper. Man kan inte med DNA:s hjälp avgöra att Perego är italienare t.ex. Eftersom det finns olika DNA inom samma folkgrupp så känner vi heller inte DNA hos Lehis och de övriga som utvandrade i Mormons bok. Vi vet också att Lamaniter inte var en folkgrupp, utan att de som bekände sig till Kristus i Mormons bok betecknades Nephiter och de som  inte gjorde det, kallades för lamaniter

20160618_145943

Förordet till Mormons bok. Förordet är inte inspirerad skrift och där har texten ändrats från att Mormons bok handlar om den amerikanska urbefolkningens historia till att den handlar om en del av den amerikanska urbefolkningens historia.

20160618_150105

I Interpreter har Perego skrivit en artikel om genetik och Mormons bok.

20160618_150146

En liten lektion i hur vi ärver DNA från våra förfäder. Vi ärver hälften av vårt DNA från mammas sida och hälften från pappas sida.   Ju längre bak i tiden desto mindre andel DNA från varje individ.

20160618_150751

De flesta av de amerikanska urinvånarna kom till Amerika via Berings sund.

20160618_151143

De amerikanska urinvånarnas genetiska rötter.

20160618_151201

Här kan man lite tydligare se vilka DNA som kommer varifrån. Kennewickmannen betraktas som en anomali då han har har indonesiska eller sydöstasiatiska rötter.

20160618_151351

TES: Kan DNA slutgörande bevisa eller motbevisa Mormons bok historicitet? Emot: De amerikanska urinvånarnas DNA ligger närmast asiatiskt och inte Mellanösterns populationer. Därför är Mormons bok inte en forntida uppteckning utan en produkt av 1800-talet.  För: DNA markörer som återfinns hos grupper av  amerikanska urinvånare vid området nära Stora sjöarna är länkade till forntida Främre Orienten och stödjer det forntida ursprunget av Mormons bok.

20160618_151558

Haplogrupp R kommer troligtvis från Postcolumbianska invandrare enligt denna vetenskapliga artikel. Men egentligen vet man inte eftersom en mutation sker på 5000 år.

20160618_152036

Mormons bok är en släkthistoria, inte en hel kontinents historia.

20160618_152219

Det finns ungefär 6800 cMs i ett genome. Generellt sätt bidrar alla förfäder med åtminstone en del autosomalt DNA till varje ättling ner till åtminstone 5-6 generationer. Går man 10 generationer bak så bidrar ens förfäder med bara 12% av ens autosomala DNA till ditt genome; endast ca 120 av dina 1024 förfäder är därmed genetiska förfäder.

20160618_152421

Förordet till Mormons bok. Där framgår att personerna i Mormons bok hör till några av den amerikanska urbefolkningens förfäder.

20160618_152727

När Lehi och hans familj kom till Amerika så fanns ingen annan där. Vad säger texten om detta? ” Och se, det är visdom i att detta land ännu en tid förblir okänt för andra nationer. Ty se, många nationer skulle annars översvämma landet så att där inte skulle finnas plats för en arvedel. (1 Nephi 1:8) Se även 2 Nephi 5:5-6, Jacob 7:4,6: Alma 7:1 et.c.

20160618_153312

Om vetenskapsmän kan få ut DNA från 70.000 år gamla  Neandertalare, så borde man väl kunna finna israelitiskt DNA hos Amerikanare som levde för 2600 år sedan. Hur var Neandertalar DNA identifierad? [Ja, de visade inte upp ID-bricka enligt Perego, utan de såg helt enkelt annorlunda ut]

20160618_153438

Vi vet att vikingar kom till det amerikanska fastlandet, men även där är gruppen så liten att det inte kan spåras via DNA att de någonsin kommit dit.

20160618_153742

DNA kan inte bara försvinna. Genetisk drift och populationers flaskhalsar. [Man kan t.ex. genom flaskhalsar se att populationen tidigare har varit betydligt större, men plötsligt kraftigt minskat t.ex. vid svält, utrotning et.c.]

20160618_153830

DNA kan inte bara försvinna. Genetisk drift och en befolknings flaskhals. Händelser i Amerika som har förstärkt genetisk drift. Två vetenskapliga exempel: C1e på Island och i 95 Sydamerikanska mumier.

20160618_154033

Här kan man tydligt se att skillnaden inom olika populationer är större än mellan olika populationer. [Det finns t.ex. inget svenskt DNA]

20160618_154453

Det finns verkligen DNA hos Amerikanerna som stödjer en israelisk migration 2500 år sedan. Vad är mitokondrie DNA haplogrupp X2a?

20160618_154521

tMg ”X” (mtDNA)

20160618_154621

X2 linje Familje träd.

20160618_154749

Kyrkan lär att de första människorna levde på jorden för 6000 år sedan. [Det här är ett påstående som kritiker av kyrkan kommer med. I själva verket så tar inte kyrkan ställning i frågor som rör HUR människan kom till, utan VARFÖR människan kom till.] Första presidentskapets officiella uttalande 1910. ”Om de dödliga kropparna hos människan har utvecklats i en naturlig process till dagens perfektion, genom direktiv och kraft av Gud, om de första föräldrarna i vår generation, Adam och Eva var hitkomna från en annan sfär, med odödliga tabernakel, vilket blev förstört genom synd och genom att ta del av naturlig föda under tidens gång, om de föddes här i dödlighet, precis som andra dödliga har varit, är frågor som inte helt besvaras i Guds uppenbarade ord.” (Första Presidentskapet, Improvement Era. 1910)

20160618_154846

Kyrkan lär att de första människorna levde på jorden för 6000 år sedan. Första Presidentskapets officiella uttalande 1910. New Era, Februari 2016 uttalande. Vad tror kyrkan om dinosaurier? Levde dinosaurier och dog på denna planet långt innan människan kom? Det har inte kommit någon uppenbarelse i denna fråga, och de vetenskapliga bevisen säger ja (Du kan lära dig mer om det genom att studera peleontologi om du vill, även på skolor som kyrkan äger) Detaljer om vad som hände på denna planet före Adam och Eva är inte några stora dokrinella problem för  oss.  Beskrivningar av skapelsen i skrifterna har inte som syfte att tillhandahålla litterära, vetenskapliga förklaringar av specifika processer, tidperioder eller de händelser som det innebär. Vad som är viktigt för oss är att han har en plan för oss, Gud skapade jorden och sen skapade han Adam och Eva som var våra första föräldrar och var verktyg för att skapa syndfallet, vilket gemdförda att vi kunde födas på jorden och vara delaktiga i Guds plan.

Ugo

Ugo Perego: DNA and the Book of Mormon

Dr. Ugo A. Perego received a BS and a MS in Health Sciences from Brigham Young University (Provo, Utah) and a PhD in Genetics and Biomolecular Sciences from the University of Pavia (Pavia, Italy) under the mentorship of Professor Antonio Torroni. During the past decade, he has given nearly 200 lectures on DNA topics relating to population migrations, ancestry, forensics, and history (including LDS history). Ugo has also authored and co-authored a number of publications, including the recent: “Joseph Smith, the Question of Polygamous Offspring, and DNA Analysis” (in Craig Foster and Newell Bringhurst’s The Persistence of Polygamy, 2010); “The Initial Peopling of the Americas: A Growing Number of Founding Mitochondrial Genomes” (in Genome Research, 2010); “The Book of Mormon and the Origins of Native Americans from a Maternally Inherited DNA Standpoint” (in Robert Millett’s No Weapon Shall Prosper, 2011); “The Mountain Meadows Massacre and “Poisoned Springs”: Scientific Testing of the More Recent, Anthrax Theory” (in International Journal of Legal Medicine, 2012); and “Rapid Coastal Spread of First Americans: Novel Insights from South America’s Southern Cone Mitochondrial Genomes” (in Genome Research, 2012).

Publicerat i Alla inlägg, Arkeologi, Äktenskapet, Forskning och vetenskap, Genealogi, Joseph Smith, Judendom, Kvinna/feminism, Kyrkan utvecklas, Kyrkans historia, L&F, KP, Media, Mormons bok, Offentligt arbete, Samhällsfrågor, Skrifterna allmänt, Utbildning | Lämna en kommentar

FAIRmormon konferensen i Kungsbacka (3)

FAIRJoseph Smith och månggifte. Brian & Laura Hales

För den som har frågor om Joseph Smiths polygami  kan man vända sig till paret Hales genom att maila dem:

josephsmithpolygami@gmail.com

De har också en hemsida där de gör anspråk på att ha den mest omfattande informationen om Joseph Smiths polygami.

http://josephsmithspolygamy.org/

Brian som i det civila arbetar som narkosläkare, började studera Joseph Smiths polygami 1989.  Det resulterade i sju böcker. Laura berättar att hon gifte in sig i polygamin när hon gifte sig med Brian. Hon föreslog att han skulle skriva en bok om polygami som passade mainstream medlemmar i kyrkan. Det resulterade i en 110-sidig bok.

När polygamin infördes i kyrkan så var det ingen som ville ha polygami. En orsak till att polygamin infördes var att man ville att fler barn skulle födas.

I Mormons bok; Jakobs bok 2:30 står följande:

Ty om jag vill uppresa avkomlingar åt mig, säger Härskarornas Herre, ger jag mitt folk befallning om detta.

Polygami praktiseras också i Gamla Testamentet och Joseph Smith var en återställare av evangeliet.

Ingen av dem som lämnade kyrkan under Joseph Smiths tid skrev att polygami var ett bedrägeri, berättar Brian.

”Non of them wrote that polygami was a scam” (Brian Hales)

En fråga som varit aktuell är om Joseph Smith hade sexuellt umgänge med gifta kvinnor och därmed praktiserade polyandri. Joseph Smith ingick som bekant tempeläktenskap med kvinnor som redan var gifta. Dessa äktenskap anses ha varit äktenskap för evigheten och inte i jordelivet. De gifta kvinnor som beseglades till till Joseph Smith hade män som inte var aktiva i kyrkan. På den tiden ansågs Kristi andra ankomst vara nära förestående varför kvinnorna ville beseglas till en man som de kunde ha i tid och all evighet. Det är också anmärkningsvärt att ingen av dessa män till kvinnorna som beseglades till Joseph Smith någonsin klagade.  Det finns ett fall där Joseph Smith beseglades till en kvinna som redan var gift med en apostel i kyrkan. Det var Merinda Hyde som var gift med Orson Hyde. Mer om Merinda kan man läsa på Hales hemsida.

Det finns inga dokument som styrker att polyandri var ok och det fanns heller ingen religiös bas för polyandri. Inget vittne till vigslarna har någonsin nämnt något heller. Joseph Smith har även anklagats för pedofili. På den tiden var åldern för samtycke 11 år. Det var ovanligt med vigslar med 14-åringar, men det skedde. I fallet med Helen Mar Kimball, som var den 14-åriga flicka som beseglades till Joseph Smith var det Helens far Heber C. Kimball som förordade äktenskapet. Förmodligen var det för att garantera familjernas släktband i evigheten.

När kyrkan senare kom till Utah fullbordades inte äktenskapen förrän kvinnorna var mogna vid 17- 18 års ålder, något som vi kan förmoda var praxis även på Joseph Smiths tid.

Joseph Smith ingick sitt första polygama äktenskap 1841 och först två år senare fick hans hustru Emma kännedom om det. Det är ingen som vet varför Joseph Smith valde att inte berätta för Emma, men överlag hölls polygamin i det fördolda.

Det finns medlemmar i kyrkan som både hatade polygami och som lämnade kyrkan. Ingen har dock anklagat Joseph Smith för att vara en bedragare, utan bara som en i största allmänhet ofullkomlig man.  Hales refererar till Bushman som skrivit om detta i sin bok om Joseph Smith  Rough stone rolling. William Law, som tillhörde kyrkans första presidentskap, accepterade aldrig polygami och ansåg att Joseph Smith var en fallen profet. Han anklagade honom dock aldrig för att vara en bedragare.

I Läran och Förbunden 132 står det om polygami. Uppenbarelsen lades till först 1866 eftersom Joseph Smith mördades 1844. Det här gjorde att texten lades upp oredigerad till skillnad från övriga delar av Läran och Förbunden. Det förklarar den stil som kan upplevas hård.

Det har talats mycket om ifall polygami har ansetts som ett krav för att nå upphöjelse. Hales refererar till de tre vittnena av Mormons bok som uppger att de aldrig har hört att man måste ha fler fruar för att nå upphöjelse. Hales uttrycker också att man inte behöver gilla polygami för att det praktiserades förr.

Polygami lär ha introducerats redan 1831 av Joseph Smith, men det finns inte nerskrivet. Redan 1833 ska Joseph Smith ha ingått  äktenskap med Fanny Alger. Detta äktenskap är dock inte nedskrivet.

Under president Wilford Woodruffs tid ändrades kutymen att låta sig beseglas till kyrkans ledare. Då påbörjades det genealogiska programmet och medlemmar i kyrkan skulle istället beseglas till sina förfäder.

Vad gäller avkomma efter Joseph Smith så är åtta av tjugo möjliga barn avfärdade som ättlingar till Joseph Smith. Det är också de åtta mest troliga ättlingarna.

20160618_135118

Månggifte. Det är hans historia och hennes historia; vi behöver inte göra det till vår historia.

20160618_135025

Polygami i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

20160618_134817

Några av Joseph Smiths fruar.

20160618_134625

Polygami; Ingen ceremoni, inget förbund, inte en ordinering.

20160618_134248

”När uppenbarelser är givna genom en individ som är utsedd att ta emot dem, så ges de i förhållande till förståelse för människor Dessa uppenbarelser blir efter en tid obegripliga för dem som inte var personligt bekanta med de omständigheter vari de gavs.”                   (Journal of Discourses Volume 03, Discourse 48)

20160618_134222

”Det finns personer [I synnerhet Emma Smith]  som ingår i en del av det som inte är relevant för själva principen, utan snarare av de omständigheter som kräver det som skrivs vid den tidpunkten .” (Journal of Discourses, 20:29-30) [Texten förklarar att kapitel 132 i L&F inte skrevs om från råtext, utan är utformad efter de praktiska omständigheterna varvid uppenbarelsen gavs.]

 

 

20160618_134152

”När uppenbarelsen skrev 1843, var det för ett speciellt syfte, efter en förfrågan från Patriarken Hyrum Smith, och den var inte avsedd  att publiceras för kyrkan eller världen. Det troligaste är att om den hade skrivits med avsikt att komma ut som en doktrin i kyrkan, så hade den presenterats i en något annorlunda form.” (Journal of Discourses, 20:29-30)

20160618_134036

Manuskriptet till Läran och Förbunden 132

20160618_134021

Sålunda, verser tagna from uppenbarelser av en senare datum, är i vissa fall sammanfogade med dem av en tidigare datum. För så är det att vid tiden för att sätta ihop verserna, så var profeten inspirerad vid flera tillfällen att lägga till  ytterligare meningar och verser till tidigare uppenbarelser. På detta sätt gav Herren verkligen ”rad på rad, lite här och lite där”. (Millennial Star 17 [25 Apr.1857]:260)

20160618_133935

”Profeten Joseph, arrangerade inte uppenbarelser i kronologiskt ordning, inte heller tyckte han att det var nödvändigt att publicera samtliga i Läran och Förbunden, utan lät dem bli publicerade mer omfångsrikt i Kyrkans Historia, när han valde uppenbarelser från manuskript och ordnade dem för publicering. ” (Millennial Star 17[25 Apr. 1857]: 260.]

20160618_133859

Joseph Smith var ”fylld av uppenbarelser.”

20160618_133833

”Joseph…. mottog idéer från Gud, men valde dessa idéer med sådana ord som kom för honom i hans sinne.” (Minutes of the School of Prophets, Salt Lake Stake, 9 Dec. 1872, Church Historical Department Archives.

20160618_133655

Rädsla #6; Språket och innehållet i L&F 132 kan inte vara inspirerat.

20160618_133550

”När jag såg hans [Joseph Smiths] svagheter och ofullkomligheter så tackade jag Gud att han hade satt en man som hade dessa ofullkomligheter kraft och fullmakt … för jag visste att jag själv hade svagheter och jag tänkte att då fanns det en chans även för mig. ” (Lorenzo Snow, cited by George Q. Cannon, in George Q. Cannon Diary, 7 January 1898.)

20160618_133530

”Jag såg profeten göra och såg honom säga saker som jag aldrig hade förväntat mig att se eller höra från en Guds profet, ändå hade jag förmågan att kasta en mantel av generositet över olämpliga saker.” (Lorenzo Snow, Statement, January 29, 1891, as cited in Dennis B. Horne, An Apostle´s Record: The Journals of Abraham H. Cannon (Clearfield, UT: Gnolaum Books, 2004), 175

20160618_133233

Rädsla #5: Vi vet att Joseph Smith var beseglad till många fruar utan att säga något till Emma. Hur kan polygami, utan den första fruns vetskap, vara accepterat av Herren.”

20160618_133004

Några av Joseph Smiths fruar. En, eventuellt två av dem, var så unga som 14 år.

20160618_132918

Enligt Hales efterforskningar så finns det ingenting som tyder på att Joseph Smith tillämpade polyandri.

20160618_132858

”Genetisk forskning indikerar att Windsor Lyon är far  till Josephin Lyon Fisher som föddes 8 februari 1844.” Fisher har man tidigare trott varit barn efter Joseph Smith.

20160618_132811

En man  som var vittne till sin frus besegling med Joseph Smith.

20160618_132701

Ett utdrag ur Populär vetenskap där polyandri fördöms. Det fanns varken teologiska eller samhällelig acceptans för polyandri.

20160618_132456

Det finns en uppsjö av böcker som handlar om Joseph Smiths polygami.

20160618_132435

Vilka kvinnor var redan gifta när de beseglades till Joseph Smith? Se även Josephsmithpolygami.org om polyandri.

20160618_132354

Av de fjorton män vars kvinnor Joseph Smith beseglades till, var tio av dem inte ute på mission. Endast Orson Hyde finns dokumenterat att han var på mission. Tre av äktenskapen är odaterade, så det är omöjligt att veta.

20160618_132252

”En kvinna ska ha valfrihet, detta var ett privilegium som inte kunde förnekas henne.” Lucy Walker om polygami. Läs vidare på josephsmithpolygamy.org/plural-wives-overview/lucy-walker/

20160618_131530

Varifrån kom denna befallning ifrån gällande polygami? Den.. kom från Gud. Det var uppenbarelse given till Joseph Smith från Gud, och den var bindande för hans tjänare. När detta system först introducerades bland dess folk, så var det en av de största kors som någon tagits upp av någon man att bära sedan världen uppstod. (John Taylor, ”Our Religion Is From God, ”(7 April 1866) Journal of Discourses 11:221

20160618_131555 - kopia

Det prövade vårt sinne och våra känslor. Vi såg det som något som skulle tynga oss. Det var inte något väldigt tillfredsställande för oss vilket vissa människor trodde. Det var något som var en barrikad för våra känslor. Trodde vi på det? Ja det gjorde vi. Jag gjorde det. Resten av bröderna trodde, men skulle ha varit glada om de hade hade fått skjuta på det. Vi hade varit tacksamma om det inte hade kommit i våra dagar utan att någon annan hade något att göra med det istället för oss. (John Taylor, ”Sermon in Honor of the Martyrdom,”June 27, 1854

Brian & LaurBrianLauraHalesa Hales; Joseph Smith and Plural Marriage

 Brian C. Hales is the author of seven books dealing with Mormon polygamy—most notably the three-volume, Joseph Smith’s Polygamy: History and Theology (Greg Kofford Books, 2013). His Modern Polygamy and Mormon Fundamentalism: The Generations after the Manifesto received the “Best Book of 2007 Award” from the John Whitmer Historical Association. He has presented at numerous meetings and symposia and published articles in the Journal of Mormon History, Mormon Historical Studies, Dialogue, as well as contributing chapters to The Persistence of Polygamy series. Much of his research materials are available at www.MormonPolygamyDocuments.org. He served a mission to Venezuela for The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints and sang with the Mormon Tabernacle Choir for fourteen years. He is currently president of the John Whitmer Historical Association. Brian works as an anesthesiologist and has served as the president of both the Utah Medical Association and the Medical Staff at the Davis Hospital and Medical Center in Layton, Utah. He has an almost insatiable appetite for both learning and movie theater popcorn. He is also an avid runner and enjoys running half-marathons with his four children and their spouses.

 Laura Harris Hales earned a BA in international studies from BYU and an MA in professional writing from New England College. She is the copy editor of Mormon Historical Studies. In 2015, Laura and Brian co-authored Joseph Smith’s Polygamy: Toward a Better Understanding (Kofford Books, 2015). Though unashamed of her polygamous roots, she was initially disturbed when she learned some details of Joseph Smith’s practice of polygamy. Her work on the website and the book is an effort on her part to contextualize the events of the 1840s for others who may be troubled by what they learn. Recently she compiled an anthology addressing eighteen controversial topics regarding LDS history and doctrine. Chapters are written by leading LDS scholars and are directed toward members of the LDS Church curious about controversial issues (Laura Harris Hales, ed., A Reason for Faith: Navigation LDS Doctrine and History (Provo, UT: Religious Studies Center; Salt Lake City: Deseret Book, 2016).

Hela föreläsningen med Brian och Laura Hales finns nu på youtube:

 

 

 

Publicerat i Alla inlägg, Arkeologi, Äktenskapet, Forskning och vetenskap, Frälsning, Gamla Testamentet, Joseph Smith, Kvinna/feminism, Kyrkan utvecklas, Kyrkans historia, Missuppfattningar, Samhällsfrågor, Tempel, Utbildning | Lämna en kommentar

FAIRmormon konferensen i Kungsbacka (2)

FAIRDet finns olika typer av litteratur som på något sätt är typisk för kritiker av kyrkan. En av de mest kända böckerna är CES letter. Scott jämför denna bok med Martin Luthers 95 teser som han spikade upp med kritik mot katolska kyrkan. Det boken innehåller är inget nytt, utan gammal kritik som här är samlad i en volym. Kritiken från CES letter har också bemöts i bokform och på nätet.

En annan typ av kritik är Mormon Stories. Där går man inte in så mycket på bevis för eller emot kyrkan, utan är mer inriktad på ”social issues”. John Dehlin som ansvarar för Mormon Stories är enligt Scott en ateist som uppskattar den sociala biten av kyrkan och vill förändra kyrkans teologi. Författaren av boken The Second Comforter tror på Mormons bok, men anser att just hans spekulationer är fakta. Författaren till DNA evidence for Book of Mormon Geography använder kända förfalskningar och fabrikationer. Han gör anspråk på att de som inte tror som han befinner sig i ett tillstånd av avfall från kyrkan. Denne författare är fortfarande medlem i kyrkan.

20160618_122350

Den klassiska anti-mormonen som demonsterar med stora plakat.

20160618_122433

Några exempel på klassisk antimormonlitteratur samt litteratur där man vill

göra anspråk på att inneha den rätta tolkningen av kyrkans doktriner.

Från vänster CES letter, The Second Comforter, Mormon Stories

och DNA Evidence for Book of Mormon Geography.

20160618_122548

A FairMormon Analysis of ”Letter to a CES Director: Why I lost My Testimony”

och ”Debunkin FairMormon” Analyser av antimormonlitteratur. De anspråk som görs är

enligt FAIR till 16 % sanna, 41 % spin (ungefär vilseledande propaganda),

33 % misstag/felaktigheter och 10% lögner.

20160618_122613

Letter to a CES Director: A closer look har en egen hemsideadress: Http://debunking-cesletter.com

Ingen kan ljuga på internet säger Scott skämtsamt och visar en kort reklamsnutt för ett företag där man driver med folks förmåga att tro allting som de läser på nätet.

20160618_123245

Man kan tro på allt som man hittar på internet.

Det finns saker omnämnda i Mormons Bok  som enligt kritiker inte ska ha existerat under Mormons Boks tid (ca. 400 fKr – ca 600 eKr). Exempel på detta är förekomsten av stål och hästar. Vid denna tid fanns det stål i Jerusalem, varför det inte är omöjligt att kunskapen om stål fördes över till Nya Världen. Det har funnits hästar på den amerikanska kontinenten. Frågan är om och i såna fall när de dog ut. En sak som man kan tänka på är att det fanns hästar överallt och till allting på Joseph Smiths tid. Man hade hästar vid arbete, vid krig, vid transport. I Mormons bok nämns hästar sparsamt. De används aldrig i krig eller för transport, utan nämns bara i samband med att kungar hade hästar.

Att få tag på information om kyrkan är enkelt. Scott berättar att han har en kopia av kyrkans arkiv. Kyrkan använder bara kyrkans historik för att presentera evangeliet, vilket har som syfte att leda till frälsning. Man kan som intresserad dock ta del av vad kyrkans tidskrift Liahona skriver om kyrkans historia och sedan finns Mormon History Association. Scott betonar att kyrkan inte är rädd för sin historia.  Några saker som Scott tog upp var ett namn i Mormons bok – Nahom – som också har återfunnits vid arkeologiska undersökningar, samt förekomsten av kiasmer i Mormons bok.

20160618_123413

Stålsvärd. Foto  © Israels museum, Jerusalem. Cermoniellt svärd.  Vered Jericho. Järnåldern II, 600-talet Fkr. Järn. Längd: 105 cm. 

20160618_123502

Ett hästskelett från ett amerikanskt museum. Denna häst är dock betydligt äldre än Mormons boks tidsperiod. 

Man kan också kritisera Mormons bok genom att ta text ur sitt sammanhang. Det finns kritiker som påstår att Joseph Smith har använt 1 book of Napoleon som förlaga för att dikta upp Mormons bok.

20160618_123632

Här har man tagit textsnuttar från Mormons bok   och jämfört dessa med The first  book of Napoleon.

20160618_123655

 

20160618_123722

Tittar man på källorna för var man tagit text ifrån från Mormons bok
så visar det sig att man tagit ord från både bokens titelblad  samt hela 1 Nephi i Mormons bok.

20160618_123812

Man får samma resultat av överensstämmelse mellan texter om  man tar lösryckte ord och meningar från Nya Testamentet och jämför  med en bok av den kände  ateisten Richard Dawkins.

20160618_123900

Mormons bok kritiseras för att 4000 ändringar har gjorts i boken.

20160618_123923

Detta stämmer inte. Det har gjorts 105 000 ändringar i Mormons bok, men ingen av ändringarna är signifikanta, utan det rör sig om t.ex. interpunktion.

20160618_124446

Projektet Joseph Smith papers publicerar  allt samlat skrivet under Joseph Smiths tid.

20160618_124755

Kyrkan kan kritiseras för sin dresskod.  Kritiker kan alltid hitta något negativt.

20160618_124950

Det finns många anledningar till att inte prioritera kyrkan  t.e.x. socialt tryck, flick- eller pojkvän eller att man arbetar på söndagar.

20160618_125028

Bristande förtroende för kyrkan där FAIRmormon inte räcker tlll.

20160618_125348

Är Mormons bok sann, då är Joseph Smith   en profet och då har vi även en profet idag.

20160618_125411

Då sade Jesus till de tolv: ”Inte tänker ni väl också gå?” Simon Petrus svarade honom: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige.” (Johannes 6:67-69)

ScottGordon

Scott Gordon:   Keeping the Faith

 Scott Gordon serves as President of FairMormon, a non-profit corporation staffed by volunteers dedicated to helping members deal with issues raised by critics of the LDS faith. He has an MBA from Brigham Young University, and a BA in Organizational Communications from Brigham Young University. He is currently an instructor of business and technology at Shasta College in Redding, California. Scott has held many positions in The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints including serving as a bishop for six years. He currently serves as Ward Mission Leader. He is married and has five children.

Föreläsningen i sin helhet: Keeping the Faith:

 

[Fortsättning följer i nästa blogginlägg]

 

 

 

Publicerat i Alla inlägg, Arkeologi, Forskning och vetenskap, Kvinna/feminism, Kyrkan utvecklas, L&F, KP, Media, Missuppfattningar, Mormons bok, Offentligt arbete, Samhällsfrågor, Skrifterna allmänt, Utbildning | Lämna en kommentar

FAIRmormon konferensen i Kungsbacka (1)

FAIR

Helgen 18-19 juni var en andlig fest i Västsverige. FAIRmormon Sweden höll ett maratonmöte i Kungsbacka teater. Det var mycket intryck och nya insikter och lärdomar man fick. Dessutom besöktes Västra Frölunda församling av professor Daniel C Peterson som föreläste om ”Mormons and Muslems” på söndagkvällens brasafton.

De av er som har missat lördagen och/eller söndagens möte kan ta del av alla föreläsningar. Allt filmades och kommer att läggas ut på FAIRmormon Swedens hemsida. Det är Louis Herrey som både filmade och ansvarar för att materialet läggs ut.

Konferensen samlade runt 300 deltagare. Ungefär 50 av dem kom från Norge med buss. Jag är övertygad om att betydligt fler deltagare hade kommit om mötet från början hade annonserats officiellt i kyrkan. Eftersom FAIRmormon inte  officiellt är associerat med kyrkan så fick inte mötet till en början annonseras i kyrkan. Det var inte förrän ett par, tre veckor innan konferensen som kyrkans ledning ändrade inställning och mötet kom att annonseras runt om i kapellen och på kyrkans facebooksidor.

FAIRmormon Scott

Att bevara tron. Scott Gordon

Den förste talaren på lördagens konferens var Scott Gordon som talade om att bevara tron. Han inledde med att berätta att det finns flera hemsidor på internet förutom FAIRmormon som sysslar med att försvara och förklara kyrkans doktriner. Gordon nämnde Mormon Interpreter  och Book of Mormon central.

Även om FAIRmormon inte officiellt är knutet till kyrkan så har kyrkans utbildningsorgan Seminariet (14-18 år)  och Institutet (18-30 år) länkat till FAIRmormon på sina hemsidor.

Att arbeta ideellt för kyrkan ser Scott som något som vi medlemmar inbjuds att göra. Han citerade Läran och Förbunden 58:27

  Sannerligen säger jag: Människorna skall verka med iver för en god sak och göra mycket av egen fri vilja och åstadkomma mycket rättfärdighet.

Scott ställer frågan till oss om var våra ungdomar vänder sig för att få information. Svaret är att de går till Google. Om vi som föräldrar istället ger barnen information om kontroversiella frågor i kyrkan så är det inte längre någon ”big deal” för dem när de stöter på dessa frågor på t.ex. internet.

FAIRmormonScott2

Ni ska vara bland de först, utanför studenternas familjer, att introducera korrekta källor på ämnen som kan vara mindre välkända eller kontroversiella så att era studenter kan väga vad de senare hör och ser mot vad ni redan har lärt dem.

FAIRmormonScott3

För att nämna några sådana ämnen som är mindre kända eller kontroversiella, så talar jag om polygami, siarstenar, olika versioner av den första synen, tillvägagångssättet för översättningen av Mormons bok eller Abrahams bok, genusfrågor, ras och prästadöme, eller en Himmelsk Moder.

FAIRmormonScott4

På samma sätt, var snäll att vaccinera era studenter genom att tillhandahålla trofasta, tänkvärda och  korrekta tolkningar av evangeliets principer, skrifterna, vår historia, och de ämnen som ibland blir missförstådda.

Naturligtvis bygger inte tro på bevisföring i traditionell bemärkelse. Scott påminner oss om detta och citerar också Alma 32:21 som talar om vad tro är för något.

 Och nu som jag sade om tro — tro är inte att ha fullkomlig kunskap om något. Om ni därför har tro, så har ni hopp om ting som inte syns men som är verkliga.

Även om man har haft en stor andlig manifestation i sitt liv så kan man gå igenom prövningar och ha tvivel. ”If you don´t  read and pray you will fix nothing.” menar Scott.

FAIRmormonScott5

Varför lämnar medlemmar kyrkan? Socialt, mental eller fysisk ohälsa, visdomsordet, tionde, romans, kyrkans historia eller doktriner, något annat?

FAIRmormonScott6

Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete.  Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder. (Lukas 22:31-32)

FAIRmormonScott7

”Allt är möjligt för den som tror.” Genast ropade barnets far: ”Jag tror. Hjälp min otro!”
 (Markus 23-24)

FAIRmormonScott8

och eftersom inte alla har tro så sök flitigt och lär varandra visdomsord, ja, sök i de bästa böcker efter visdomsord. Sök lärdom, ja, genom studier och även genom tro. (Läran och Förbunden 109:7)

FAIRmormonScott9

Det bästa motgift vi har för att hjälpa studenter undvika och/klara av frågor, tvivel eller troskriser som de kan möta i denna informationsålder är  att bemöda sig om transparens och spirituellt motgift genom noggranna studier av doktrin och historia, kopplat med ett brinnande vittnesbörd.

[Fortsättning följer i nästa blogginlägg]

Publicerat i Alla inlägg, Arkeologi, Filmer, Forskning och vetenskap, Frälsning, Islam, Joseph Smith, Kvinna/feminism, Kyrkan utvecklas, Kyrkans historia, L&F, KP, Media, Missuppfattningar, Mormons bok, Offentligt arbete, Religionshistoria, Samhällsfrågor, Sexualitet, Teologi, Utbildning | Lämna en kommentar

Jag är kapten över min själ.

invictus_by_marechal_ecto-d5ow2b2

Ibland är det svårt att vara kristen. Vi har alla olika utmaningar och prövningar. En av de svåraste prövningarna är att alltid känna kärlek. Essansen av kärlek kan man finna i Kristus ord när han är uppspikad på ett kors efter att ha hånats och torterats.

Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” (Luk. 23:34)

Hur kan man ha så mycket kärlek inom sig? Det är för mig obegripligt. Själv kan jag gripas av ilska och mörka tankar om jag blir utsatt för övergrepp. Det är lätt att tänka tankar som att man önskar att de som gör en illa inte längre skulle leva eller att man åtminstone slapp att någonsin träffa dem eller ens ha dem i sina tankar. Men så enkelt är det inte. Människor som är elaka och själviska dör inte för att de är elaka och själviska lite lite som goda människor lever för evigt på denna jord.

Som kristna har vi ett ansvar att älska och förlåta. Gör vi inte det så är det vi själva som syndar. Att synda innebär att vi vänder oss bort från Gud. Bygger vi upp en mur av hat omkring oss kan ingenting ta sig in till oss och vi förlorar Den Helige Andes närvaro och vägledning.

När jag kämpar med negativa känslor gentemot personer som gör mig illa så får jag aktivt tänka på att dessa känslor inte bygger upp mig, utan drar ner mig. Är jag hatisk eller negativt inställd till andra människor så är jag inte mycket bättre än vad de är. I sådana stunder gäller det att fokusera och släppa alla negativa tankar. Kanske är det så att jag måste låta bli att  träffa de personer som förmörkar mitt sinne bara för att kunna släppa taget. Fokusera på det goda, det positiva. Glädjas åt gemenskapen i Jesus Kristus och på de människor i omgivningen som är uppbyggliga. I söndags t.ex. så besökte jag en väninna som utstrålar otroligt mycket kärlek och ödmjukhet. För mig är sådana möten balsam för själen. Man kan också läsa i  skrifterna om hur Jesus levt sitt liv och eftersträva att leva på samma sätt och arbeta för att känna kärlek. Ibland räcker det långt med att bara se en uppbygglig film där en människa väljer kärlek istället för det hat som han eller hon rimligtvis borde känna. Idag påminde jag mig om en sådan film. Om någon av er som läser detta har missat att se filmen om Nelson Mandela så är det dags att se den. Så mycket kärlek som den mannen har och hans sätt att välja kärlek istället för hat är stärkande att ta del av.

Nelson Mandela lär ha haft en dikt som han läste för vägledning i sitt liv. De sista orden i dikten lyder på svenska:

Det spelar ingen roll hur trång porten är,
eller vilka trollformler den stängts med,
Jag är herre över mitt öde:
Jag är kapten över min själ.

 

Se filmen här:

Publicerat i Alla inlägg, Filmer, Filosofiska tankar, Frälsning, Uppmuntran och tröst | Lämna en kommentar