Att möta en blivande profet i Gamla stan…

Elderoaks1Förrförra söndagen,  den 12 juli, så gästade en av våra apostlar Gubbängens kapell. Det var äldste Oaks som tillbringar en del av sin semester i Sverige tillsammans med sin familj. Även om han inte var på officiellt besök i Sverige så var han ändå aktiv och talade i församlingen (se bild). Att en apostel och förmodligen vår näste profet i kyrkan besöker Sverige helt privat på sin semester hör väl kanske inte till vanligheterna vad jag vet och för oss vanliga gräsrötter till medlemmar så kan det kännas svårt att veta hur vi ska förhålla oss. För några dagar sedan berättade en medlem att hon råkade stöta på äldste Oaks i Gamla Stan tillsammans med sin familj. Hon blev så överrumplad att hon inte riktigt visste vad hon skulle säga och namnet på aposteln försvann i en dimridå. Hon berättade att hon sträckte fram sin hand emot honom och sa på engelska ”Dig känner jag igen”. Ja, jag vet inte vad äldste Oaks tänkte, men han svarade bara ”no thank you” och gick vidare. Den här medlemen kände sig snopen och ratad och beklagade sig på en facebooksida för medlemmar. De flesta som svarade henne menade dock att han rimligen inte kunde veta vem hon var. Kanske var han van vid tiggare eller ivilketfall så förstod han inte att hon var medlem i kyrkan.

Jag blev lite nyfiken och skrev en inlaga på en amerikansk facebooksida för medlemmar i kyrkan. Tyckte de att hans bemötande var konstigt? Ja, en del beklagade sig med att det inte fanns möjlighet för personlig kontakt och en del menade på att en äldre man kanske inte gärna tog i hand med för många människor för att inte riskera smitta. Svaren var många förstås men det mest talande och intressanta fick jag faktiskt som ett privat meddelande. Naturligtvis är det så att dessa apostlar är välkända i Utah och ses där ofta, men de är också privatpersoner och har sin fulla rätt till ett privatliv. Att betraktas som kändisar som alla ska hälsa på oavsett om man är i kyrkan eller inte kan säkerligen kännas påfrestande. Samtidigt blir det en kulturkrock för oss svenskar eftersom vi är så få medlemmar här i Sverige och glatt hälsar och pratar närhelst vi stöter på en annan medlem på gatan.  Så här skrev en Utahbo till mig:

I saw your post on Mormons Building Bridges. From what I know living in Utah…general authorities don’t generally like to feel like ”superstars” and therefore do not like to be approached when touring or just trying to live their normal life. We see them a lot here in Utah and rarely will you see one shake someone’s hand or want to be acknowledged in public. Now if she had approached him for a handshake maybe after the meeting that may not have happened and it would have been a more ”appropriate” time for that. Sometimes they will stay after a meeting to shake hands. But like I said they generally don’t like to do that out in the world.

Om gunneltroberg

Dikter, texter, mat, musik och allt annat som gör livet levbart.
Det här inlägget postades i Alla inlägg, Filosofiska tankar, Profeter, Samhällsfrågor. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s