Den polygame Carl Jonas Love Almqvist

almqvistCarl Jonas Love Almqvist. Denna mytiske och fascinerande person är min son Love uppkallad efter.

Vad tänker ni på när ni hör hans namn? På att han var en av vårt lands främsta författare eller att hans roman Det går an räknas som Sveriges första verk inom realismen?

Nu har jag precis skickat in en analys över Det går an till universitetet då jag studerar litteraturvetenskap och jag har harvat igenom en del litteratur om Almqvist. Det var ett spännande liv han hade som omfattade bondeliv i Rousseaus anda, rektorstjänst, prästvigning, journalist på bl a Aftonbladet… Men 1839 kom hans mest kända bok Det går an ut. Det blev också slutet på hans karriär. Boken förespråkar nämligen att man struntar i äktenskapet och lever tillsammans som särbo, där kvinnan får förfoga över sina egna medel. Almqvist betraktades som djävulen själv som ville göra våld på det heliga äktenskapet. Han fick inga jobb, kom i klorna på penningindrivare, anklagades för förfalskning och mordförsök på en penningindrivare och flydde hals över huvud till USA. Han kom aldrig att komma tillbaka till Sverige igen. Det måste ha varit bittert för en man som försökte ta ställning för frihet och i synnerhet kvinnans frihet. Bittert måste det också ha varit för den man som så välkänt uttryckte sin kärlek för fosterlandet:

Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
Vad visa kan Amerika?
Vad Asien? Vad allt Europa?
Jag trotsar öppet alltihopa.
Men Skandinavien – det är alladar!
Blott Sverige svenska krusbär har.

I USA gifte sig Almqvist med en äldre kvinna. Förmodligen för att överleva ekonomiskt. Tyvärr så hade han missat att ta ut skilsmässa från hustrun i Sverige och begick på så sätt bigami. Kanske var det omständigheterna som spelade in, men så läser jag plötsligt i Illustrerad Svensk Litteraturhistoria sid 362 följande:

”Innan Almqvist i augusti 1840 anträdde sin stora studieresa till Frankrike och England, hade han redan avslutat den första av dessa volumniösa romaner: Amalia Hillner. Efteråt har han i brev tolkat verket som en konsekvent tendensroman, ett målmedvetet försvar för den polygama kärlekens renhet.”

Ja Almqvist var modern för sin tid, för modern, men att han även förespråkade polygami, det var mer än jag visste. Där lärde jag mig nytt om Sveriges nationalhelgedom! Kanske säkrast att avsluta med ett par dikter som Almqvist kanske idag är mest känd för.

Marias häpnad

Lammen så vita på ängen beta;
men barnet Jesus ut med dem går.
Häpen Maria stannar och ropar:
”Jag ser en strålring omkring barnets hår!”

Den lyssnande Maria

Herre Gud vad det är vackert
att höra toner av en salig ängels mun
Herre Gud vad det är ljuvligt
att dö i toner och i sång

Stilla rinn o min själ i floden
i dunkla himmelska purpurfloden
Stilla sjunk o min sälla ande
i gudafamnen den friska goda

 

 

 

 

Om gunneltroberg

Dikter, texter, mat, musik och allt annat som gör livet levbart.
Det här inlägget postades i Alla inlägg, Filosofiska tankar, Forskning och vetenskap, Konstnärlig verksamhet, Kvinna/feminism, Personporträtt, Sexualitet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s