“Mormon anger management” Att hantera sin vrede på ett konstruktivt sätt.

Anger-management

Om någon beter sig riktigt illa, eller om vi blir anklagade för att bete oss illa, hur ska vi då göra? Jag minns när jag började undersöka kyrkan för drygt trettio år sedan. Klimatet i Sverige emot ”mormoner” var annorlunda då. De enda böcker som fanns på biblioteken var anti-mormonlitteratur, de enda man läste i media om ”mormoner” var negativt. Ganska så snart började jag inse att kyrkan var något helt fantastiskt. Jag kände mig upprörd över det bemötande kyrkan fick av omvärlden. Hur kunde man tala så illa om och ljuga så om kyrkan? Upprört frågade jag missionärerna som undervisade mig om varför man inte försvarade sig. Jag tyckte jag fick ett närmast lamt svar som gick ut på att vi skulle be till Gud och inte bry oss om våra belackare.

Idag så känner jag mig närmast glad över att kyrkan har denna grundinställning. Naturligtvis finns intellektuella institutioner som FAIR t ex. På kyrkans officiella hemsida tar man upp fler och fler känsliga ämnen och försöker beskriva och förklara dem utifrån vår tro. Varför känner jag mig då ändå glad över vad som närmast kan ses som flathet från kyrkans sida? Varför går vi inte till motattack? Ja, naturligtvis är det så att svaret delvis är att vi ska efterlikna Jesus Kristus och vända andra kinden till, dels är också svaret att vi ska vara föredömen samt inte får bete oss på ett sätt så att Den Helige Andes närvaro inte längre finns där. Varför kan jag också känna mig glad över denna grundinställning? Jo, för att risken finns att vi innan vi vet ordet av det, plötsligt befinner oss på de ondas sida. Marcus Birro, som är mycket populär inom våra kretsar, har skrivit ett blogginlägg med överskriften ”Det goda hatet har blivit ett monster”.(Expressen.140827))

På sociala medier talas och skrivs det mycket om ”det goda hatet”. Det är kort beskrivet människor som helt enkelt förtjänar lite stryk, tårta i ansiktet, eller få sina arbetsplatser sönderslagna.

Om man tårtar en Kd-ledare för att man är militant HBTQ-are – står man för det goda då? Om man som IS mördar barn i Guds namn – står man för det goda då? Om man föreläser om de hemska mormonerna och visar upp heliga tempelkläder som inte ska visas för allmänheten – står man för det goda då? 

När respekten för våra medmänniskor inte längre finns där, vems sida står vi på då?

En i den mormonska bloggarvärlden känd skribent, Jana Riess, skriver om ”Mormon anger management”. Riess är en känd HBTQ-förespråkare och feminist inom kyrkan. I sitt senaste blogginlägg skriver hon om hur hon har fått lära sig att behärska sig, att försöka förstå sina medmänniskor istället för att döma dem och för att kunna ta emot kritik från människor för sina åsikter, utan att döma dem som dömer henne.

Riess drar parelleller  till berättelsen i Mormons bok om Moroni som lider stora nederlag i krig och som ilsknar till över att Pahoran inte kommer med förstärkningar. Moroni skriver till Pahoran med tillkämpad behärskning. Han är rasande och det kan man lätt utläsa i hans brev till Pahoran. När Pahoran skriver tillbaka till Moroni så låter han bli att kommentera Moronis ilska. Han berömmer Moroni för hans mod och berättar att även de har utsatts för angrepp, vilket gör att Pahoran inte kan komma till undsättning. Jana Riess.140825. I need Mormon anger management. 

Och det hände sig att Moroni blev vred på de styrande på grund av deras likgiltighet för sitt lands frihet.” (Alma 59:13)

”Men se, blodbadet bland vårt folk har varit stort, ja, tusentals har fallit för svärd, medan det kunde ha varit annorlunda om ni hade försett våra härar med tillräcklig förstärkning och undsättning. Ja, stor har er försummelse mot oss varit.Och se, nu vill vi veta orsaken till denna mycket stora försummelse, ja, vi vill veta orsaken till er tanklösa hållning.

  Kan ni tänka er att sitta på era troner i ett tillstånd av tanklös slöhet medan era fiender sprider dödens verk omkring er? Ja, medan de mördar tusentals av era bröder” (Alma 60:5-7

 

Jag, Pahoran, som är högste regent i detta land, sänder dessa ord till Moroni, överbefälhavaren över hären. Se, jag säger till dig, Moroni, att jag inte gläds åt dina stora lidanden, nej, det smärtar min själ. Men se, det finns de som gläder sig över dina lidanden, ja, till den grad att de har rest sig i uppror mot mig och likaså mot dem av vårt folk som är frimän. Och de som har rest sig är mycket talrika. Och det är de som har försökt ta domarsätet ifrån mig som har varit orsaken till denna stora ondska. Ty de har använt mycket smicker, och de har vilsefört många människors hjärtan, vilket kommer att bli orsak till svår nöd bland oss. De har hållit tillbaka våra förnödenheter och har skrämt våra frimän så att de inte har kommit till dig.Och se, de har fördrivit mig, och jag har flytt till Gideons land med så många män som jag kunde få med mig.” (Alma 61:2-5)

 

 Berättelsen om Moronis konfrontation med Pahoran hör inte till de mest kända citaten i Mormons bok, men samtidigt är detta ställe viktigt. Det lär oss hur vi ska bemöta varandra. Att vi ska behärska oss, att vi ska föra en dialog och att vi ska försöka förstå dem som kritiserar oss, istället för att döma dem. (Alma 59-61)

Om gunneltroberg

Dikter, texter, mat, musik och allt annat som gör livet levbart.
Det här inlägget postades i Alla inlägg, Filosofiska tankar, Livet som mormon, Media, Mormons bok, Samhällsfrågor, Sexualitet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s