Ett annat sätt att missionera på…

image (26)Det klassiska vanliga sättet att missionera på är att man undervisar personer som är nyfikna på tron om kyrkans lära (doktriner). Man räknar med att när en person verkligen vet vad kyrkan har för lära så kommer de att börja att tro på det själva och så småningom även vilja bli medlemmar i gemenskapen i kyrkan.

Detta sättet fungerade mera förr då man hade en naturlig gemenskap i byar och småstäder, men detta sättet fungerar inte lika bra i städer, alldeles speciellt i större städer. Det som saknas är den naturliga gemenskapen, grogrunden.

Ett annat sätt att missionera på är att man bjuder in personer att komma med i kyrkans gemenskap, utan att de bli medlemmar. Medan de umgås med medlemmarna i kyrkan så kommer de bit för bit att förstå allt mer och mer av kyrkans lära på ett naturligt sätt, och de börjar att tro allt mer och mer. Detta sker när de blir allt mera familjära med kyrkan. Då vill de helt naturligt gå med i kyrkan, för de är redan familjära med kyrkan och de vet att de inte köper ”grisen i säcken”.

Allt detta sker i mycket små osynliga steg, omärkligt från en dag till nästa. Denna process tar längre tid än ett par veckor eller månader. Men vad som sker är att tron överförs på ett naturligt sätt i många små steg, i lagom stora portionsbitar.

Grunden i det hela är vänskap och att bygga relationer med personer som inte har samma tro som man själv har. Det värsta som man kan uppleva är korvstoppning av religiös tro. Att bli matat så snabbt innebär nästan alltid att det kommer fram negativa reaktioner. En parallell är personer som hetsäter, mår illa på grund av att de ätit för mycket, och sedan så går de till toaletten och kräks upp allting. Kvar står de där sedan efteråt utan att ha fått i sig någon näring alls, tomma i magen och mår fruktansvärt dåligt efteråt. Samma reaktion uppkommer om man korvstoppar en person med religiösa doktriner.

Istället så vill jag påminna om att vi människor mår bra att äta långsamt och tugga varje tugga minst 20-30 gånger. Det tar tid. Först och främst äter man mindre vid varje måltid, man känner av kroppens signaler och stoppar då man är mätt. Kroppen tar upp näringen i lugn och ro och man mår riktigt bra.

Nyckeln till ett lyckat missionsarbete är att personer som är intresserade av kyrkan får möjlighet till att få del av kyrkans liv och gemenskap i många små tuggor, att processen är mycket långsam så att deras upplevelser hinner förankras känslomässigt, och att de hinner smälta informationen i lugn och ro.

Enda sättet för att få igång en sådan slags mission är att medlemmarna tar sig tid med att knyta vänskapsband med nya personer som de inte redan känner, eller fördjupar vänskapen med personer som de bara är bekanta med. Det är den sociala gemenskapen som är grogrunden för ett lyckat missionsarbete. Det handlar om att bli vän med personer utan att de ska känna kravet på sig att bli medlemmar. Många personer känner av mycket tydligt om man har som mål att de ska bli medlemmar, även om man inte har sagt det rent ut. De känner av vibbarna. Denna upplevelse får dem att backa och fly.

För det handlar inte om att vi ska övertyga dem om att bli medlemmar, det är Guds uppgift. Våran uppgift är att vara en god vän till dem. Bara det. För varje gång som vi får för oss att det är våran uppgift, och vi frågar dem om de vill bli medlemmar, då riskerar vi att de förr eller senare backar ur relationen och flyr. Resultatet blir att en god vän ändrar på relationen och en god vän blir en bekant istället. Och var det värt det?

Vänskapsmission innebär att vi släpper kontrollen helt och hållet och låter Gud sköta jobbet istället. För en vän delar man sitt liv med. Det är dem man träffar i skolan, på arbetet, på fritiden då man utövar sin hobby (och om man inte har några hobbies och inte är med i någon förening så är det på tiden att man blir det snarast möjligt), det är grannar, familjemedlemmar, ja överallt i samhället finns det möjlighet att träffa nya bekanta som kan bli goda vänner då man investerar tid.

Risken finns att vi skyller på att vi inte har tid. Men då gäller det att prioritera bättre så att vi skapar tid där tid inte finns. Varje dag är en ny dag med nya möjligheter till att träffa en blivande god vän.

Det här inlägget postades i Alla inlägg, Mission och evangelisation. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ett annat sätt att missionera på…

  1. Bdp skriver:

    Bra skrivet

    Gilla

  2. janne skriver:

    Som medlem har vi inte samma roll som missionärerna.
    En vän är en vän oberoende av om personen är intreserad av kyrkan eller inte.
    Skälva omvändelseproccesen sker genom att den Helige Anden vittnar om återställelsen och om Mormons Bok.INgen ska bli medlem i kyrkan utan detta vittne.
    Tar det lång tid eller inte när undervisningsstadiet har inletts? Detta tror jag är helt individuellt.
    Med Paulus och Alma gick det på en dag.
    Andra kan det ta åratal med.
    Det är Andens vittnande som avgör när en person ska döpas.Inte hur mycket personen har lärt sig efter lång tid.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s