Som kristen kan man inte vara homofob!

Vera* är en aktiv medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. För en tid sedan när vi pratades vid kom vi in på ämnet homosexualitet. Vera arbetar som studierektor på universitetet och har två nära släktingar som är homosexuella. Hon forskar dessutom inom maskulinitet och homosexualitet. Som lärare har hon tagit initiativet att se till att kurslitteraturen innehåller material om homosexualitet. En av hennes släktingar som är homosexuell har svårt att acceptera sin läggning. Vera försöker hjälpa honom acceptera sin läggning genom att låta honom se filmer som handlar om att acceptera sig själv som homosexuell. Som lärare känner Vera oro för att så få studenter känner någon person som är homosexuell och att hon upplever att de som är homosexuella inte vågar berätta för sin omgivning om sin läggning. För Vera är det en självklarhet att arbeta för homosexuellas rättigheter. ”Som kristen kan man inte vara homofob” konstaterar hon.

Vera berättar här själv om sitt arbete med att införa litteratur med homosexuellt tema:

Mitt projekt är inriktad mot högstadie och gymnasielärare. De ska bli engelska lärare och kommer då att använda skönlitteratur i klassrummet. I den nationella skolplanen står det att de ska upprätthålla demokratiska värderingar och det läggs särskild vikt vid tolerans och jämställdhet. Detta ska gälla oavsett kön, etnicitet och sexualitet. Många av mina blivande lärare är dock etniskt svenska och vita och heterosexuella i sitt förhållningssätt dvs de tolkar gärna texter och världen utifrån ett hetero-normativt tänkande. För att hjälpa dem att vidga deras vyer och dera inblick i andras liv och val läser vi en del romaner och noveller som innehåller homoseuella karaktärer. Poängen är dock inte att diskutera homosexualitet i sig utan att utgå ifrån berättelsernas mera allmängiltiga problem och så att säga låta homosexualiteten och samkönade förhållande vara normalt. Ett bland andra val. Dock har de homosexuella karaktärerna ofta en del egna tema t ex upptäckten av dragning till det egna könet, komma ut förfarandet och berättandet, reaktionerna hos omgivningen osv. Dock är de så att i berättelser kan man få fram inte bara negativa eller positiva reaktioner hos omgivningen utan den förvandlingsprocess det innebär att komma till insikt att en homosexuell vän, bror, syster, dotter, son inte bör definieras och behandlas speciellt utifrån sin sexualitet. Samtidigt kan man tala om hur samhället är uppbyggt kulturellt och socialt kring heterosexuella förhållanden vilket kan skapa känslor av utanförskap oh ensamhet hos de som känner dragning till sitt eget kön. Exempel på klassiska romaner i temat är Maurice. Nutida exempel är Dream Boy och Bad Boy. För lesbiska tjejer finns Oranges Are Not the Only Fruit och Tipping the Velvet t ex. Det finns många fler men dessa är vanliga och lätta att få tag på. Sedan använder vi en novellsamling som heter Am I Blue? som innehåller en mängd noveller om unga för unga och de flesta skrivna av unga homosexuella författare. För transsexuella är Virginia Woolfs Orlando alltid en upptäcktsresa. Samir och Samira är egentligen inte så mycket transsexuell och som trans för att få uppleva hur livet är utan de begränsningar det innebär att vara muslimsk kvinna.

(*Vera är ett fingerat namn)

Om gunneltroberg

Dikter, texter, mat, musik och allt annat som gör livet levbart.
Det här inlägget postades i Alla inlägg, Forskning och vetenskap, Kvinna/feminism, Livet som mormon, Personporträtt, Psykologi, Samhällsfrågor, Sexualitet, Utbildning. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Som kristen kan man inte vara homofob!

  1. Gunnel Troberg skriver:

    @JG. Ämnet är komplicerat. Jag tror det handlar här mycket om attityden till homosexualitet. Vi som kristna måste älska och acceptera våra medmänniskor och ibland kan kristna oavsett samfund ha svårigheter att skilja på sak och person. Vi måste bejaka de känslor som en person med homosexualitet har. Om de känslorna leder till att de känner att de måste leva ut sin sexualitet i ett homosexuellt förhållande så måste vi acceptera och respektera detta.

    När jag har samtalat med ”Vera” så anser hon att som medlem i kyrkan ska man leva i celibat om man inte är gift med en person av motsatt kön. ”Vera” tog som exempel att detta gäller alla personer, hetero såväl som homosexuella. Själv är ”Vera” ogift och känner att hon befinner sig i samma situation som homosexuella i kyrkan. Skillnaden är naturligtvis att ”Vera” teoretiskt sett skulle kunna finna en man att gifta sig med. Tyvärr är kyrkan liten och har underskott på män så för en del kvinnor blir inte detta verklighet.

    Nej, du har helt rätt i att kyrkan inte understödjer ”utlevd homosexualitet”, men däremot försöker kyrkan på olika sätt stödja personer med sk. SSA (Same Sex Attraction). Kyrkan erkänner att homosexualitet är något naturligt man föds med, men samtidigt får man som medlem i kyrkan välja mellan 1) Kvarstå som ogift och leva i celibat 2) Acceptera sin SSA, men gifta sig med en person av motsatt kön 3) Leva ut sin homosexualitet, men då inte längre kvarstå som medlem i kyrkan.

    2) är förmodligen det troliga alternativet om man som SSA också upplever sig vara bisexuell.

    Vi hade tidigare en artikel om två män som tidigare levt ihop, men där de båda blev aktiva i kyrkan och valde att ”bara” bo tillsammans, utan samliv. http://mormonlady.se/fair-podcast-om-homosexualitet/

    Naturligtvis kan man inte veta om de lever ihop med samliv, men kyrkan fungerar inte på det sättet. Om man uppger att man lever i celibat så accepteras det av kyrkan.

    Gilla

    • Mormonlady skriver:

      Jag tycker att det är jättebra att kyrkan tillåter homosexuella par att bo ihop och ha en mycket nära andlig och själslig gemenskap, om de lovar att leva i celibat. Inte alla heterosexuella par har sex fastän de bor ihop, är gifta och älskar varandra.

      Gilla

  2. JG skriver:

    Jag tolkar det förhållningssätt som beskrivs här som positivt till utlevd homosexualitet. Förhoppningsvis har jag fel, men har jag inte fel tycker jag det är lite märkligt. De många mormoner jag har träffat i USA är vanligtvis mycket medvetna om baksidorna av homosexualiteten och även mycket kritiska till att denna bejakas i samhället. De brukar vara överens med traditionella kristna om att utlevd homosexualitet är både en synd och skadligt för det samhälle som bejakar det.

    Gilla

  3. Mormonlady skriver:

    Det är så kul Gunnel, för du känner så intressanta mormoner. Jag måste säga att jag uppskattar verkligen dina intervjuer med olika mormoner, och Vera* är verkligen en fantastisk person som gör så mycket för att hjälpa homosexuella på universitet.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s