I ögonhöjd

I lördags fick jag förmånen att lyssna till Britta Hermansson i Majornas missionskyrka. Hon verkar som pastor i Missionskyrkan och hennes tema för kvällen var ”I ögonhöjd”. Britta ger en målande beskrivning av av hur människor kan finnas i ögonhöjd för sina medmänniskor och avslutar med att ge exempel på hur Kristus alltid var i ögonhöjd med sina medmänniskor.

Göran Tunströms kanske mest kända bok är Juloratoriet. En man som har förlorat sin hustru i en tragisk olycka börjar brevväxla med en kvinna på Nya Zeeland. Han upplever till slut att kvinnan i själva verket är hans avlidna fru som åter fått livet tillbaka och han bestämmer sig för att åka och hämta hem henne. Kvinnan på Nya Zeeland är en förtryckt kvinna som finner sig återupprättad av den svenske mannens brev. Hon skriver till honom att han har gett henne livet och uppväckt henne från de döda.

En annan bok där ett möte sker i ögonhöjd är Kerstin Ekmans bok Händelser vid vatten. En man har begått mord och jagas nu av byfolket. Byns gamle doktor letar upp mannen och konstaterar när de träffas att det var länge sedan mannen hade blivit undersökt av doktorn. Mannen låter sig undersökas av doktorn och doktorn vet att detta är den sista positiva kroppskontakten som mannen får innan han blir funnen av byfolket som jagar honom.

Vi ska inte vara rädda för våra medmänniskor. I själva verket kan de vara lejon med dragkedja. Britta berättar en historia om en pojke som älskade att gå på cirkus. Han hängde kring cirkustälten och klappade djuren. Den mest spektakulära föreställningen på cirkusen är när en liten apa svingar på en gunga över lejonets bur. Buren har inget tak och publiken tittar andäktigt på när apan modigt svingar på gungan över lejonets bur.

En kväll när det ska bli föreställning händer det som inte får hända; apan blir sjuk i influensa. Cirkusdirektören kommer att tänka på den lille pojken och erbjuder honom fribiljetter för honom och hans vänner om han kan ställa upp och låtsas vara apan. Cirkusdirektören har nämligen en apdräkt i rätt storlek. Pojken går med på erbjudandet och kränger på sig dräkten. När han sätter sig på gungan förnimmer han en hissnande känsla som förstärks av publikens andäktiga reaktion då han gungar över lejonburen. Pojkens mod stärks av publikens reaktion och han gungar högre och högre. Till slut kränger gungan till och pojken glider av gungan och faller ner i lejonburen.

Publiken skriker och pojken trycker sig skräckslaget mot burens galler. Lejonet närmar sig pojken och konstigt nog verkar inte cirkusdirektören nämnvärt upprörd. När lejonet har kommit riktigt nära pojken viskar den till pojken ”var inte rädd, jag är också en människa.” Det visar sig att även lejonet hade drabbats av influensa och fått en mänsklig ersättare utklädd i lejondräkt.

Britta berättar att om hon möter en människa som hon upplever som otäck eller obehaglig så brukar hon nästan leta efter dragkedjan. För innanför lejondräkten finns en vanlig människa.

För Kristus var det självklar att möta människor i ögonhöjd. När han träffar den samariska kvinnan vid brunnen så sitter han hela tiden ner medan hon står. Hon har därmed det psykologiska övertaget som Kristus ger henne, samtidigt som hon inser att han vet allt om hennes liv. Ett annat exempel Britta tar upp är publikanen som väljer att klättra upp i ett träd för att kunna se Jesus. Jesus ser upp till publikanen och ber honom att få gästa honom vid hans middagsbord. Det tredje exemplet Britta tar upp är när Jesus sitter och ritar i sanden när en kvinna släpas fram till honom. Hon ska stenas för att hon har begått äktenskapsbrott. Kristus sitter här på samma höjd som kvinnan när han förklarar att inte heller han kommer att döma henne. Alla andra hade redan lämnat Jesus och kvinnan då de insåg att ingen av dem var utan synd. Endast den människa som var utan synd skulle kasta den första stenen.

Den enda gång som Jesus Kristus står över oss är när han i djupaste förnedring hänger på ett kors och tar på sig hela mänsklighetens synder.

Om gunneltroberg

Dikter, texter, mat, musik och allt annat som gör livet levbart.
Det här inlägget postades i Alla inlägg, Filosofiska tankar, Frälsning, Uppmuntran och tröst. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s