Bibeln

Bibeln. Det saknas böcker i Bibeln, och då har jag inte ens tagit med Apokryferna i GT och NT. Dagens Bibel är en fantastisk samling böcker, ett helt bibliotek av Guds Ord.

Profeter blev inspirerade att skriva ner vad de uppfattade var Guds syner, visioner och tilltal till dem. Bibeln heter Bibel just pga att det är ett bibliotek, en samling böcker. Läs mer

Det här inlägget postades i Alla inlägg, Religionshistoria, Skrifterna allmänt, Teologi. Bokmärk permalänken.

28 kommentarer till Bibeln

  1. janne skriver:

    Kontakt,vem äger rätten att bestämma vilka böcker som ska vara med eller inte i bibeln?
    Får Gud vara med i beslutet och i så fall hur?
    Ordet kanon kan ha olika betydelse för olika grupper och tider,definiation av ord är viktiga så vi förstår vad den andra säger.

    Gilla

    • Kontakt skriver:

      Vilka skrifter som skulle tas med beslutades av konciliet i Hippo Regius och konciliet i Kartago. De samlade hade till uppgift att granska de många olika skrifter av varierande kvalité som fanns i cirkulation vid den tiden för att kunna bortse från de som avvek nämnvärt från det majoriteten av dokumenten hade gemensamt.

      Precis som man på samma vis idag skulle granska berättelserna om en avliden person och hålla sig till de som får anses vara bäst bekräftade av övriga skildringar.
      Några exempel på de dokument som ströks: ett ”evangelium” gjorde gällande att bara den som förstår Jesu ord blir frälst, en handlade om Jesu vistelse i helvetet, och något som kallades Peters evangelium förkastades då det skilde sig för markant från övriga skrifter. I ett annat ”evangelium” från den tiden så krockar en pojke med Jesus – varpå Jesus dödar (!) honom. Det fanns alltså giltigt grundade skäl för kyrkofäderna att inte acceptera alla böcker som en del av Bibeln. När det gäller det vi svenskt tal kallar apokryferna  (annan benämning inom ortodoxin) i den gamla odelade kyrkans katolska Bibeln så ansågs de ha ett värde, men inte på samma sätt som övriga delar.

      Jag undrar om mormonlady och andra inser detta när de indignerat hävdar att ”politiska präster” satte ihop sådant de gillade och att det som inte togs med skulle stå för någon slags fördold sanning. För så är det alltså inte.
      Se boken ”The lost books of the Bible” ,1979, (isbn 0-517277956), där inledande kapitel diskuterar kyrkomötena och på vilka grunder böcker togs med.

      Mitt svar gällande kanonisk rätt var på frågan vilken betydelse begreppet kanonisk har i en kyrkligt historisk kontext, ingen annan. Dvs dess ursprungliga innebörd, inte någon hemmagjord variant på det. Eftersom ortodoxin rent allmänt anses vara synnerligen konservativ (mer så i flera avseenden än romerska katoliker) så torde denna syn på kanonisk rätt vara bäst i överensstämmelse med de ursprungliga intentionerna hos kyrkofäderna och koncilierna.

      Gilla

      • Mormonlady skriver:

        Det fanns ett kristet liv innan alla dessa koncilier. Mormonkyrkan tillhör gruppen kristen primitivism. Du har inte förstått någonting alls då du hela tiden hänvisar till dessa politiska koncilier där de romerska kejsarnas vänner blev biskopar. Kejsar Konstantin och de andra efterföljande Kejsarna behandlades som om de vore av Gud utvalda profeter.

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Läs mitt inlägg igen.
        Du hänvisar till ett program som genom att lyfta fram alla möjliga heretiker och deras skrifter (som jag själv gav exempel på i mitt tidigare inlägg här) ska försöka skapa bilden av att det finns någon hemlig sanning om Jesus som en stor konspiration dolt.
        History Channel är i första hand en underhållningskanal, sitt namn till trots. Mycket UFOn och annat. Programmet börjar ju till och med med att tala om en person ”ingen gillade” och som ”ville skapa sin egen bibel”!

        Jag har redan besvarat det du nu kör en repris på. DET FANNS GODA ANLEDNINGAR TILL ATT INTE ALLA SKRIFTER INKLUDERADES …ändå länkar du alltså till ett program som kör samma önsketänkande om någon slags ”dold sanning” eller ”förbjuden bibel” för att på så vis, i förlängningen, få det till att kanske är även den av Joseph Smith skrivna Mormons Bok är ”Guds ord”. Etc. Att du tycks vilja försvara gnosticismen förstår jag, då denna heresi utgör en del av mormonkyrkans teologiska historik.

        I programmet nämner man de skrifter jag hämtade just dessa heretiska eller folksägen-exempel från, som att Jesus skulle ha dödat en som knuffade till honom. Man behövde helt enkelt rensa rent. Att något dokument ”var populärt”, som de uttrycker det, innebär inte att den kunde ses som kyrkligt korrekt.
        En intervjuad talar exempelvis entusiastiskt om ”Gospel of Thomas” som någon slags del av det ”nya testamentet”.
        Fakta: den förkastades därför att i den sägs det att den som ”förstår Jesus ord” kommer att bli frälst, vilket motsäger övriga epistlars budskap om att den som TROR ska bli frälst (källa: sid. 9, ”The lost books of the Bible”, 1979). Återigen, man sökte samstämmighet i skrifterna, inte politisk korrekthet eller ”popularitet”.

        Konstantin bestämde inte vilka skrifter som skulle tas med. Att han skulle haft något slags magiskt inflytande på kristen tro är ett argument man hör från just mormoner och Jehovas Vittnen, alltid ett populärt tema, för att kunna försvara sina egna skapade eller reviderade skrifter som goda alternativ.

        Det var 6 stycken koncilier efter det med Konstantin som hade kunnat korrigera eventuella fel. Att göra gällande att han skapade kyrkan är inte sant.
        Ett mer nutida exempel: Josef Stalin försökte med alla möjliga knep ta över och ändra den Ryskortodoxa kyrkan på sin tid. Folk dödades, vissa präster samarbetade, ja Stalin grundade till och med en konkurrerande ortodox kyrka! ALL denna terror och död till trots så lyckades man aldrig få till någon långvarig ändring. Kyrkan är helt enkelt större än enskilda individer och härskare. Tron var starkare än statsmaskineriet och dess terror.
        Så att du gör gällande att Konstantin i en tid närmare Jesus liv skulle ha lyckats med det som Stalin och hans terromaskineri misslyckades med långt senare i historien är nästan komiskt. Du gör Konstantin till en person större än verkligheten.

        Gilla

  2. janne skriver:

    Kontakt,vem äger rätten att bestämma vilka böcker som ska vara med eller inte i bibeln?
    Får Gud vara med i beslutet och i så fall hur?
    Ordet kanon kan ha olika betydelse för olika grupper och tider,definiation av ord är viktiga så vi förstår vad den andra säger.

    Gilla

    • Kontakt skriver:

      Vilka skrifter som skulle tas med beslutades av konciliet i Hippo Regius och konciliet i Kartago. De samlade hade till uppgift att granska de många olika skrifter av varierande kvalité som fanns i cirkulation vid den tiden för att kunna bortse från de som avvek nämnvärt från det majoriteten av dokumenten hade gemensamt.

      Precis som man på samma vis idag skulle granska berättelserna om en avliden person och hålla sig till de som får anses vara bäst bekräftade av övriga skildringar.
      Några exempel på de dokument som ströks: ett ”evangelium” gjorde gällande att bara den som förstår Jesu ord blir frälst, en handlade om Jesu vistelse i helvetet, och något som kallades Peters evangelium förkastades då det skilde sig för markant från övriga skrifter. I ett annat ”evangelium” från den tiden så krockar en pojke med Jesus – varpå Jesus dödar (!) honom. Det fanns alltså giltigt grundade skäl för kyrkofäderna att inte acceptera alla böcker som en del av Bibeln. När det gäller det vi svenskt tal kallar apokryferna  (annan benämning inom ortodoxin) i den gamla odelade kyrkans katolska Bibeln så ansågs de ha ett värde, men inte på samma sätt som övriga delar.

      Jag undrar om mormonlady och andra inser detta när de indignerat hävdar att ”politiska präster” satte ihop sådant de gillade och att det som inte togs med skulle stå för någon slags fördold sanning. För så är det alltså inte.
      Se boken ”The lost books of the Bible” ,1979, (isbn 0-517277956), där inledande kapitel diskuterar kyrkomötena och på vilka grunder böcker togs med.

      Mitt svar gällande kanonisk rätt var på frågan vilken betydelse begreppet kanonisk har i en kyrkligt historisk kontext, ingen annan. Dvs dess ursprungliga innebörd, inte någon hemmagjord variant på det. Eftersom ortodoxin rent allmänt anses vara synnerligen konservativ (mer så i flera avseenden än romerska katoliker) så torde denna syn på kanonisk rätt vara bäst i överensstämmelse med de ursprungliga intentionerna hos kyrkofäderna och koncilierna.

      Gilla

      • Mormonlady skriver:

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Läs mitt inlägg igen.
        Du hänvisar till ett program som genom att lyfta fram alla möjliga heretiker och deras skrifter (som jag själv gav exempel på i mitt tidigare inlägg här) ska försöka skapa bilden av att det finns någon hemlig sanning om Jesus som en stor konspiration dolt.
        History Channel är i första hand en underhållningskanal, sitt namn till trots. Mycket UFOn och annat. Programmet börjar ju till och med med att tala om en person ”ingen gillade” och som ”ville skapa sin egen bibel”!

        Jag har redan besvarat det du nu kör en repris på. DET FANNS GODA ANLEDNINGAR TILL ATT INTE ALLA SKRIFTER INKLUDERADES …ändå länkar du alltså till ett program som kör samma önsketänkande om någon slags ”dold sanning” eller ”förbjuden bibel” för att på så vis, i förlängningen, få det till att kanske är även den av Joseph Smith skrivna Mormons Bok är ”Guds ord”. Etc. Att du tycks vilja försvara gnosticismen förstår jag, då denna heresi utgör en del av mormonkyrkans teologiska historik.

        I programmet nämner man de skrifter jag hämtade just dessa heretiska eller folksägen-exempel från, som att Jesus skulle ha dödat en som knuffade till honom. Man behövde helt enkelt rensa rent. Att något dokument ”var populärt”, som de uttrycker det, innebär inte att den kunde ses som kyrkligt korrekt.
        En intervjuad talar exempelvis entusiastiskt om ”Gospel of Thomas” som någon slags del av det ”nya testamentet”.
        Fakta: den förkastades därför att i den sägs det att den som ”förstår Jesus ord” kommer att bli frälst, vilket motsäger övriga epistlars budskap om att den som TROR ska bli frälst (källa: sid. 9, ”The lost books of the Bible”, 1979). Återigen, man sökte samstämmighet i skrifterna, inte politisk korrekthet eller ”popularitet”.

        Konstantin bestämde inte vilka skrifter som skulle tas med. Att han skulle haft något slags magiskt inflytande på kristen tro är ett argument man hör från just mormoner och Jehovas Vittnen, alltid ett populärt tema, för att kunna försvara sina egna skapade eller reviderade skrifter som goda alternativ.

        Det var 6 stycken koncilier efter det med Konstantin som hade kunnat korrigera eventuella fel. Att göra gällande att han skapade kyrkan är inte sant.
        Ett mer nutida exempel: Josef Stalin försökte med alla möjliga knep ta över och ändra den Ryskortodoxa kyrkan på sin tid. Folk dödades, vissa präster samarbetade, ja Stalin grundade till och med en konkurrerande ortodox kyrka! ALL denna terror och död till trots så lyckades man aldrig få till någon långvarig ändring. Kyrkan är helt enkelt större än enskilda individer och härskare. Tron var starkare än statsmaskineriet och dess terror.
        Så att du gör gällande att Konstantin i en tid närmare Jesus liv skulle ha lyckats med det som Stalin och hans terromaskineri misslyckades med långt senare i historien är nästan komiskt. Du gör Konstantin till en person större än verkligheten.

        Gilla

  3. Kontakt skriver:

    Du blandar verkligen korten här och försöker ge sken av att Mormons Bok då skulle vara ytterligare en av dessa skrifter. Så är det givetvis inte. Den håller varken arkeologiskt, historiskt, bibliskt eller på annat sätt. Den säger att de amerikanska indianerna är ättlingar till israeliska utvandrare, exempelvis, trots att modern DNA-forskning bevisat att detta är en ren lögn.

    Har du läst apokryferna, som undertecknad, så vet du att språket i dessa skiljer sig rätt markant från den övriga Bibeln. Man ansåg med rätta att apokryferna är ett positivt bidrag till förståelse men är INTE att betrakta som Guds ord som övriga skrifter. De ges inte samma betydelse. Detta gäller alltså även för romerska katoliker och ortodoxa som har med apokryferna i sin utgåva av Bibeln.

    Med mormoner är det tvärtom. Ni har en en bok ”hittad” av Joseph Smith, med en historia som har sågats helt och fullständigt, och gör gällande den är ”mer korrekt” än Bibeln. Den får förtur före det övriga, och Bibeln och händelser används där man anser detta på något (icke hållbart) sätt kan styrka trovärdigheten i Mormons Bok. På samma vis klipps och klistras om någon obskyr ”pastor” i USA eller på annan plats yttrar något obetänksamt positivt om mormonismen som ”bevis” för att mormonismen är ”sann”.

    Gilla

    • Mormonlady skriver:

      Är du verkligen ortodox? Du är inte renlärig sådan. Du har 49 böcker i GT, men jag har 39. Du har 10 fler än mig. De extra böckerna räknar du som en del av GT, medan för mig så är de Apokryfa böcker.

      Katoliker och ortodoxa jämställer apokryfer med Bibeln. Det var reformatorerna som plockade bort dem från Bibeln så att de inte är jämställda längre.

      ”Apocrypha may have different meanings depending on how it is applied to the Old or New Testaments and whether it is being used by Catholics, Protestants or Orthodox Christians. For the most part, the term apocrypha refers to any collection of scriptural texts that falls outside the canon. Since most English language bibles are from non-Orthodox sources, they sometimes are subtitled with Apocrypha meaning that it includes the Old Testament, so called Deuterocanonical Books that in the Orthodox Church are considered to be genuine parts of the Bible.”

      ”In an Orthodox Bible there are 49 books in the Old Testament canon. Roman Catholics only accept seven so called Deuterocanonical books, so their Old Testament has a total of 46 books (sometimes counted as 47). Because Protestants mistakenly reject the Septuagint altogether, their Old Testament canon has only 39 books.”

      http://orthodoxwiki.org/Apocrypha

      Obskyra pastorer? Det är väl alla som inte tycker som du väl? Jag påminns hela tiden om katolikers och ortodoxas förtjustning då det gäller att förfölja oliktänkande. De har ofta i sin historia eliminerat sina motståndare. En del gör det fortfarande. Osmakligt faktiskt och absolut inte ett beteende som Jesus Kristus, vår Herre och Frälsare skulle acceptera.

      http://mormonlady.se/tortyrmaskiner/

      ””The mixture of Roman, Greek, and Jewish elements admirably adapted Antioch for the great part it played in the early history of Christianity. The city was the cradle of the church.”

      http://en.wikipedia.org/wiki/Antioch

      Det var i början av året 325 Antiokia som det smiddes planer på att ta kontrollen över hela kristenheten med hjälp av kejsar Konstantin.

      http://mormonlady.se/konciliet-i-orienten-i-antiokia-325/

      ”Religioner är fulla av påhittade historier och historisk propaganda. Det har ställt till stora problem för den vetenskapliga arkeologin i Palestina. Hans Furuhagen reder ut begreppen i en läsvärd bok.”

      http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/hans-furuhagen-bibeln-och-arkeologerna

      Gilla

      • Kontakt skriver:

        Ett kort svar på ditt långa försvarsutlägg.
        Nej, apokryferna, oavsett antal, har INTE samma betydelse för ortodoxa som den övriga Bibeln. Inte heller för romerska katoliker. Så är det bara. Besök någon kyrka och hör dig för om du misstror mig. De ortodoxa använder den äldre bibeln, medan de romerska katolikerna 1054 gick sin egen väg och därefter har minskat antalet apokryfer. Men oavsett antal så är grundprincipen densamma.

        Gilla

      • Mormonlady skriver:

        ”Catholic and Orthodox Christians regard as fully canonical most of these books called Apocrypha, and their canonicity was explicitly affirmed at the Council of Trent in 1546 and Synod of Jerusalem (1672) respectively. They are called deuterocanonical by Catholics and anagignoskomena by the Orthodox.”

        http://en.wikipedia.org/wiki/Biblical_apocrypha

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Du har missförstått terminologin.
        Kanonisk (”canones” på grekiska) betyder ”rättesnöre”, inte att det är en lagstadgad tro.

        De så kallade apokryferna ges inte samma värde som övriga delar av GT och NT:
        ”According to Orthodox teaching they may be read for personal edification but are NOT authoritative for doctrine.”
        Källa: http://orthodoxwiki.org/Apocrypha

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Ännu en källhänvisning gällande det faktum att den ortodoxa kyrkan INTE ger apokryferna samma betydelse som övriga delar av Bibeln:

        ”Although the Orthodox
        Church accepts these books as being canonical, and treasures them and
        uses them liturgically, she does NOT use them as primary sources in the
        definition of her dogmas.”http://www.stseraphim.org/theoldtestamentapocrypha.htmlSom sagt, kanonisk betyder ”rättesnöre” (enligt grekiskan), inget annat.

        Gilla

      • Bahra skriver:

        Men ni använder ju också ‘kanoniserad’ om resten av bibeln ( http://orthodoxwiki.org/Bible ).

        Vad är skillnaden?

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Jag ska försöka ge ett hyfsat kortfattat och begripligt svar på en bra fråga.
        Begreppet kanon innefattar enligt ortodox kristendom mer än bara skrifterna. Det inkluderar kyrkofäderna, beslut fattade vid koncilier osv. Det är alltså rätt mycket som ryms i detta begrepp.
        Ordet ”kanones” betyder rättesnöre, eller riktlinjer, men allt ges inte samma värde sett ur en teologisk eller dogmatisk synvinkel – det betyder ju INTE ”lag”. Det gäller inte bara GT och NT kontra apokryferna utan även sådant som kyrkofäderna sagt.
        Utomstående gör lätt misstaget att uppfatta ordet ”kanonisk” som att detta innebär till fullo godkänd som dogm eller en religiös lag. Så är det alltså inte.
        Det finns emellertid delar av den kyrkliga rätten (kanones) som man fastställt inte får ändras, som utgör en del av den Heliga Traditionen som hålls vid liv än idag i kyrkans liv.

        ”The canons of the Church are distinguished first between those of a
        dogmatic or doctrinal nature and those of a practical, ethical, or
        structural character. They are then further distinguished between those
        which MAY BE CHANGED and altered and those which are unchangeable and MAY NOT BE altered under any conditions.

        The dogmatic canons are those council definitions which speak about
        an article of the Christian faith; for example, the nature and person of
        Jesus Christ. Although such canons may be explained and developed in
        new and different words, particularly as the Church Tradition grows and
        moves through time, their essential meaning remains eternal and
        unchanging.

        Some canons of a moral and ethical character also belong to those
        which cannot be changed. These are the moral canons whose meaning is
        absolute and eternal and whose violation can in no way be justified. The
        canons which forbid the sale of Church sacraments are of this kind”
        http://oca.org/orthodoxy/the-orthodox-faith/doctrine/sources-of-christian-doctrine/canons

        och…

        ”canons are TEMPORAL. This temporal aspect
        does not, however, diminish their divinely-inspired nature, since the
        temporal does not refer to that nature. They are temporal in the sense
        that they are applied to that which is temporal, the historical
        forms of the Church’s existence.

        The truth that canons express is in
        itself absolute, BUT the content of canons is not this truth itself,
        but the mode THROUGH which this truth must be expressed in a given historical
        form of the Church’s life.
        Canons express the eternal in the temporal.
        The temporal is the “how,” the mode of application, while the eternal
        is that which is applied”
        http://orthodoxinfo.com/general/the-canons-of-the-church-changeable-or-unchangeable.aspx

        Det är viktigt notera, för er som är obekanta med ortodoxa kyrkor, att
        dessa INTE är text-fixerade som protestantiska frikyrkor. Mormonismen
        uppstod också ur en protestantiskt färgad samtida miljö. Så när
        protestanter eller de som har en historisk koppling till den miljön ser på
        ortodoxin/katolicism så gör de lätt misstaget att se på den med just
        dessa ögon och ”missförstå” vad ortodoxa katoliker menar. 
        Ortodoxa kyrkor är primärt gudstjänstfirande kyrkor.
        Sitta och lusläsa textavsnitt och käbbla om olika tolkningar är något
        som är helt främmande där. Bibelläsandet, i en frikyrklig mening, har
        exempelvis aldrig haft någon framträdande plats i den ryskortodoxa
        kyrkan. Det är själva kärnan i evangeliet, och den andliga mystiken, som
        är i det främre rummet. Bibelhistorierna förmedlas genom liturgin där prästen sjunger och diakon eller annan läser bibeltexter. Delar som  kanonisk rätt, dop, bikt, liturgi, nattvard etc
        är alla redskap på vägen till en slutlig frälsning.

        Gilla

      • Bahra skriver:

        Tack för ett seriöst svar, Kontakt.

        Har jag förstått dig rätt att du då menar att skriftens bokstav inte är så viktig, utan att det är skriften andemening som påverkar oss till att komma till Kristus? Och att både skrifter och kyrkliga ritualer uppfyller detta?

        Du nämner indirekt att andra skrifter än bibeln har samma betydelse som bibeln. Vilka är det specifikt?

        Har ni en viss rangordning betydelsemässigt blandat med skrift/sakrament? Hur ser den ut?

        Gilla

      • Bdp skriver:

        Tack för en bra kortfattad sammanfattning om hur Ortodoxa kyrkan funkar/tänker. 
        Det är verkligen en kyrka som man inte kan så mycket om, som inte figurerar i media och film lika mycket som Katolska. Som inte är lika spridd i världen och haft lika stor makt och inflytande som den katolska (med påvar och inkvisition) så det var en jättebra sammanfattning. Gudstjänstfirandet är i centrum, inte lusläsning och tolkning av bibeltexter. Tack 

        Gilla

  4. Kontakt skriver:

    Du blandar verkligen korten här och försöker ge sken av att Mormons Bok då skulle vara ytterligare en av dessa skrifter. Så är det givetvis inte. Den håller varken arkeologiskt, historiskt, bibliskt eller på annat sätt. Den säger att de amerikanska indianerna är ättlingar till israeliska utvandrare, exempelvis, trots att modern DNA-forskning bevisat att detta är en ren lögn.

    Har du läst apokryferna, som undertecknad, så vet du att språket i dessa skiljer sig rätt markant från den övriga Bibeln. Man ansåg med rätta att apokryferna är ett positivt bidrag till förståelse men är INTE att betrakta som Guds ord som övriga skrifter. De ges inte samma betydelse. Detta gäller alltså även för romerska katoliker och ortodoxa som har med apokryferna i sin utgåva av Bibeln.

    Med mormoner är det tvärtom. Ni har en en bok ”hittad” av Joseph Smith, med en historia som har sågats helt och fullständigt, och gör gällande den är ”mer korrekt” än Bibeln. Den får förtur före det övriga, och Bibeln och händelser används där man anser detta på något (icke hållbart) sätt kan styrka trovärdigheten i Mormons Bok. På samma vis klipps och klistras om någon obskyr ”pastor” i USA eller på annan plats yttrar något obetänksamt positivt om mormonismen som ”bevis” för att mormonismen är ”sann”.

    Gilla

    • Mormonlady skriver:

      Är du verkligen ortodox? Du är inte renlärig sådan. Du har 49 böcker i GT, men jag har 39. Du har 10 fler än mig. De extra böckerna räknar du som en del av GT, medan för mig så är de Apokryfa böcker.

      Katoliker och ortodoxa jämställer apokryfer med Bibeln. Det var reformatorerna som plockade bort dem från Bibeln så att de inte är jämställda längre.

      ”Apocrypha may have different meanings depending on how it is applied to the Old or New Testaments and whether it is being used by Catholics, Protestants or Orthodox Christians. For the most part, the term apocrypha refers to any collection of scriptural texts that falls outside the canon. Since most English language bibles are from non-Orthodox sources, they sometimes are subtitled with Apocrypha meaning that it includes the Old Testament, so called Deuterocanonical Books that in the Orthodox Church are considered to be genuine parts of the Bible.”

      ”In an Orthodox Bible there are 49 books in the Old Testament canon. Roman Catholics only accept seven so called Deuterocanonical books, so their Old Testament has a total of 46 books (sometimes counted as 47). Because Protestants mistakenly reject the Septuagint altogether, their Old Testament canon has only 39 books.”

      http://orthodoxwiki.org/Apocrypha

      Obskyra pastorer? Det är väl alla som inte tycker som du väl? Jag påminns hela tiden om katolikers och ortodoxas förtjustning då det gäller att förfölja oliktänkande. De har ofta i sin historia eliminerat sina motståndare. En del gör det fortfarande. Osmakligt faktiskt och absolut inte ett beteende som Jesus Kristus, vår Herre och Frälsare skulle acceptera.

      http://mormonlady.se/tortyrmaskiner/

      ””The mixture of Roman, Greek, and Jewish elements admirably adapted Antioch for the great part it played in the early history of Christianity. The city was the cradle of the church.”

      http://en.wikipedia.org/wiki/Antioch

      Det var i början av året 325 Antiokia som det smiddes planer på att ta kontrollen över hela kristenheten med hjälp av kejsar Konstantin.

      http://mormonlady.se/konciliet-i-orienten-i-antiokia-325/

      ”Religioner är fulla av påhittade historier och historisk propaganda. Det har ställt till stora problem för den vetenskapliga arkeologin i Palestina. Hans Furuhagen reder ut begreppen i en läsvärd bok.”

      http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/hans-furuhagen-bibeln-och-arkeologerna

      Gilla

      • Kontakt skriver:

        Ett kort svar på ditt långa försvarsutlägg.
        Nej, apokryferna, oavsett antal, har INTE samma betydelse för ortodoxa som den övriga Bibeln. Inte heller för romerska katoliker. Så är det bara. Besök någon kyrka och hör dig för om du misstror mig. De ortodoxa använder den äldre bibeln, medan de romerska katolikerna 1054 gick sin egen väg och därefter har minskat antalet apokryfer. Men oavsett antal så är grundprincipen densamma.

        Gilla

      • Mormonlady skriver:

        ”Catholic and Orthodox Christians regard as fully canonical most of these books called Apocrypha, and their canonicity was explicitly affirmed at the Council of Trent in 1546 and Synod of Jerusalem (1672) respectively. They are called deuterocanonical by Catholics and anagignoskomena by the Orthodox.”

        http://en.wikipedia.org/wiki/Biblical_apocrypha

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Du har missförstått terminologin.
        Kanonisk (”canones” på grekiska) betyder ”rättesnöre”, inte att det är en lagstadgad tro.

        De så kallade apokryferna ges inte samma värde som övriga delar av GT och NT:
        ”According to Orthodox teaching they may be read for personal edification but are NOT authoritative for doctrine.”
        Källa: http://orthodoxwiki.org/Apocrypha

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Ännu en källhänvisning gällande det faktum att den ortodoxa kyrkan INTE ger apokryferna samma betydelse som övriga delar av Bibeln:

        ”Although the Orthodox
        Church accepts these books as being canonical, and treasures them and
        uses them liturgically, she does NOT use them as primary sources in the
        definition of her dogmas.”http://www.stseraphim.org/theoldtestamentapocrypha.htmlSom sagt, kanonisk betyder ”rättesnöre” (enligt grekiskan), inget annat.

        Gilla

      • Bahra skriver:

        Men ni använder ju också ‘kanoniserad’ om resten av bibeln ( http://orthodoxwiki.org/Bible ).

        Vad är skillnaden?

        Gilla

      • Kontakt skriver:

        Jag ska försöka ge ett hyfsat kortfattat och begripligt svar på en bra fråga.
        Begreppet kanon innefattar enligt ortodox kristendom mer än bara skrifterna. Det inkluderar kyrkofäderna, beslut fattade vid koncilier osv. Det är alltså rätt mycket som ryms i detta begrepp.
        Ordet ”kanones” betyder rättesnöre, eller riktlinjer, men allt ges inte samma värde sett ur en teologisk eller dogmatisk synvinkel – det betyder ju INTE ”lag”. Det gäller inte bara GT och NT kontra apokryferna utan även sådant som kyrkofäderna sagt.
        Utomstående gör lätt misstaget att uppfatta ordet ”kanonisk” som att detta innebär till fullo godkänd som dogm eller en religiös lag. Så är det alltså inte.
        Det finns emellertid delar av den kyrkliga rätten (kanones) som man fastställt inte får ändras, som utgör en del av den Heliga Traditionen som hålls vid liv än idag i kyrkans liv.

        ”The canons of the Church are distinguished first between those of a
        dogmatic or doctrinal nature and those of a practical, ethical, or
        structural character. They are then further distinguished between those
        which MAY BE CHANGED and altered and those which are unchangeable and MAY NOT BE altered under any conditions.

        The dogmatic canons are those council definitions which speak about
        an article of the Christian faith; for example, the nature and person of
        Jesus Christ. Although such canons may be explained and developed in
        new and different words, particularly as the Church Tradition grows and
        moves through time, their essential meaning remains eternal and
        unchanging.

        Some canons of a moral and ethical character also belong to those
        which cannot be changed. These are the moral canons whose meaning is
        absolute and eternal and whose violation can in no way be justified. The
        canons which forbid the sale of Church sacraments are of this kind”
        http://oca.org/orthodoxy/the-orthodox-faith/doctrine/sources-of-christian-doctrine/canons

        och…

        ”canons are TEMPORAL. This temporal aspect
        does not, however, diminish their divinely-inspired nature, since the
        temporal does not refer to that nature. They are temporal in the sense
        that they are applied to that which is temporal, the historical
        forms of the Church’s existence.

        The truth that canons express is in
        itself absolute, BUT the content of canons is not this truth itself,
        but the mode THROUGH which this truth must be expressed in a given historical
        form of the Church’s life.
        Canons express the eternal in the temporal.
        The temporal is the “how,” the mode of application, while the eternal
        is that which is applied”
        http://orthodoxinfo.com/general/the-canons-of-the-church-changeable-or-unchangeable.aspx

        Det är viktigt notera, för er som är obekanta med ortodoxa kyrkor, att
        dessa INTE är text-fixerade som protestantiska frikyrkor. Mormonismen
        uppstod också ur en protestantiskt färgad samtida miljö. Så när
        protestanter eller de som har en historisk koppling till den miljön ser på
        ortodoxin/katolicism så gör de lätt misstaget att se på den med just
        dessa ögon och ”missförstå” vad ortodoxa katoliker menar. 
        Ortodoxa kyrkor är primärt gudstjänstfirande kyrkor.
        Sitta och lusläsa textavsnitt och käbbla om olika tolkningar är något
        som är helt främmande där. Bibelläsandet, i en frikyrklig mening, har
        exempelvis aldrig haft någon framträdande plats i den ryskortodoxa
        kyrkan. Det är själva kärnan i evangeliet, och den andliga mystiken, som
        är i det främre rummet. Bibelhistorierna förmedlas genom liturgin där prästen sjunger och diakon eller annan läser bibeltexter. Delar som  kanonisk rätt, dop, bikt, liturgi, nattvard etc
        är alla redskap på vägen till en slutlig frälsning.

        Gilla

      • Bahra skriver:

        Tack för ett seriöst svar, Kontakt.

        Har jag förstått dig rätt att du då menar att skriftens bokstav inte är så viktig, utan att det är skriften andemening som påverkar oss till att komma till Kristus? Och att både skrifter och kyrkliga ritualer uppfyller detta?

        Du nämner indirekt att andra skrifter än bibeln har samma betydelse som bibeln. Vilka är det specifikt?

        Har ni en viss rangordning betydelsemässigt blandat med skrift/sakrament? Hur ser den ut?

        Gilla

      • Bdp skriver:

        Tack för en bra kortfattad sammanfattning om hur Ortodoxa kyrkan funkar/tänker. 
        Det är verkligen en kyrka som man inte kan så mycket om, som inte figurerar i media och film lika mycket som Katolska. Som inte är lika spridd i världen och haft lika stor makt och inflytande som den katolska (med påvar och inkvisition) så det var en jättebra sammanfattning. Gudstjänstfirandet är i centrum, inte lusläsning och tolkning av bibeltexter. Tack 

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s