De första kristna

Läser idag en artikel om de första kristna i Dagen, det handlar om hur det var i Efesos. Det som höll de kristna samman var den gemensamma etiken, och hur man levde sitt liv. Mormonkyrkan hade passat in där, då det handlade om att den sanna tron på Jesus gav sig uttryck som att man hade gemenskap med andra troende (därför behövs mötena i kyrkan), att ha en Kristuslik karaktär (kärlek, gudsfruktan, ödmjukhet), uppvisade en hög moral (primärt gällande sexualiteten), avsade sig denna världs rikedomar (det materiella, och då är tionde en bra början), vände sig från avguderiet (vi tror på en gudom, Fadern och Sonen och den Helige Ande), var villiga att lida för Kristus (att icke-kristna förföljer oss är logiskt, men när de kristna som är trogna kejsar Konstantin gör det så mår man illa i djupet av sitt inre).

Det går en skiljelinje mellan olika grupper av kristna, och den blev riktigt tydlig år 325 i Nicaea. Det är inte så att det var ett enhälligt beslut som skedde där, utan det var en liten minoritet som ställde upp på kejsar Konstantin och hans regim. I mitt personliga tyckande i denna fråga, så undrar jag hur makthungriga dessa kristna var. Var det så att de var trötta på att vara i minoritet (för de var verkligen det) och ville de köra över sina andra kristna syskon. När och var bestämde sig dessa kristna att de hellre var ovänner med andra kristna, och att det bästa sättet att sprida den kristna tron var genom att liera sig med statsmakten. Förstod de inte att resultatet blev förföljelse, deportation och död? Var de naiva, ignoranta, makthungriga, beräknande, eller vad?

Jag fattar inte att de kunde sända sina kristna syskon i döden, till ett oerhört lidande och obeskrivliga fasor. Hur kunde de glömma vad de romerska kejsarna var kapabla till om man blev deras vän. Jag förstår inte den ”mind control” som de romerska kejsarna hade över dessa kristna. Titta på Nicaea 325 och de andra koncilierna. De är som förhäxade. Är det av skräck och fruktan, eller är det att makten kittlar så skönt? Detta är obegripligt, fullkomligt obegripligt. Det har alltid funnits böcker förutom Bibeln, och man behöver inte göra en så stor sak av det hela. Bibeln har aldrig varit den enda heliga skriften, även om vissa försöker få det till det. Mormons bok är ett komplement till Bibeln, och Bibeln är alltid av största vikt i Mormonkyrkan. Läs mer

Det här inlägget postades i Alla inlägg, Avfallet, Religionshistoria, Sexualitet, Teologi. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s