Profetens roll i Mormonkyrkan

Det var Joseph Smith den yngre som blev Mormonkyrkans första profet och ledare då kyrkan grundades år 1830. Han blev mördad 1844, och Brigham Young blev vald till att bli kyrkans nya ledare och profet.

En liten grupp av medlemmar ville inte ha honom som ledare, utan ville ha Joseph Smith’s äldste överlevande son Joseph Smith III som ny ledare. Vissa muntliga rykten i profetens familj gör gällande att Joseph Smith den yngre ville ha sonen som efterträdare. Det finns inget nedskrivet i något brev eller liknande.

Profetens roll i Mormonkyrkan är viktig, men han har ingen oinskränkt makt med vilken han styr och ställer. Det talades aldrig om att ämbeten i kyrkan skulle gå i arv, en blodlinje som t.ex. i vårt kungahus i Sverige.

Det är viktigt att komma ihåg att den levande profeten är viktig, men allt som han säger och tycker skall prövas. Ingenting sväljs med hull och hår, då kyrkan inte följer efter blint. En profet tänker, tycker, säger och predikar en hel del.

Fiender till kyrkan hänvisar till vartenda ord de säger, och använder detta som ett bevis på vad kyrkan har för slags teologi. Hur naiva dessa personer är, om de tror att kyrkan sväljer allt. Man skulle önska att de bättre förstod hur ledarskapet fungerar.

Avhoppare från kyrkan är oftast medlemmar som svalde allt, och inte sållade tyvärr. Extra sorgligt är det om avhopparna var ledare i kyrkan. Men min personliga tro är att det är bättre för kyrkan att de hoppade av, då det är farligt med ett ledarskap som sväljer allt med hull och hår.

Det viktiga man ska komma ihåg, är att ledarna har ett tungt ansvar då de tackade ja till kyrkans kallelse. Då kan man inte hålla på och kritisera dem och slå ned modet på dem. Istället så bör vi vara mycket tacksamma för allt detta ideella arbete som de lägger ner i kyrkan.

Detta är bra att komma ihåg då de säger eller gör någonting som vi inte håller med om. Vi bör be för våra ledare och uppmuntra dem. De gör sitt bästa och vi älskar dem. De älskar också oss. Om man älskar varandra så nagelfar man inte varenda ord som en person säger och gör.

Ingen är perfekt, och vi är alla här på jorden för att växa. Hur smärtsamt kan det inte då bli, om någon vill vrida och vända på vartenda ord som man säger. Detta blir tyvärr profeterna och andra ledare i kyrkan utsatta för. Det som sägs idag kanske får en annan nyans imorgon. Vi har alla rätt till tankens frihet. Alla!

Det här inlägget postades i Alla inlägg, Joseph Smith, Kyrkans historia. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s